[an error occurred while processing this directive] [an error occurred while processing this directive]

Partiernas framgång och valdeltagandet i kommunalvalet 2004, fastställd valresultat

Valseger för SDP och Samlingspartiet, Centerpartiet förlorade väljarstöd

SDP blev segrare i kommunalvalet och blev samtidigt landets största parti. SDP fick 24,1 procent av de avgivna rösterna och höjde sin röstandel med 1,1 procentenheter. SDP upprepade sin valseger i kommunalval redan för 12:e gången sedan valet år 1953. Totalt segrade SDP med sina 575 822 röster över det parti som fick det näst bästa resultatet, dvs. Centern, med nästan 32 000 röster. SDP ökade sitt väljarstöd i nästan alla valkretsar, mest i Helsingfors valkrets, med 3,0 procentenheter. Jämfört med år 2000 hade SDP något mindre väljarstöd bara i Norra Karelens och Lapplands valkrets av alla valkretsar. I hela landet fick SDP totalt 2 585 fullmäktigeplatser, av vilka kvinnorna fick 1 027, dvs. 39,7 procent.

Centern i Finland fick näst mest röster och förlorade sin ställning som största parti från föregående kommunalval. Partiet fick 22,8 procent av rösterna och förlorade sitt väljarstöd med en procentenhet från föregående kommunalval. Centerns totala röstetal 543 885 var dock större än i föregående val. Partiet samlade nu över 15 500 fler röster än år 2000. Granskat efter valkrets var partiets väljarstöd bara något mindre i alla andra valkretsar förutom i Mellersta Finlands (+ 1,1), Nylands (+ 0,6) och Helsingfors (+ 0,8 procentenheter) valkretsar. Centern fick totalt 4 425 fullmäktigeplatser, av vilka kvinnorna fick 1 492, dvs. 33,7 procent.

Samlingspartiets väljarstöd var 21,8 procent av alla röster. Partiet blev den andra segraren i valet och ökade sin röstandel med en procentenhet. Samlingspartiets totala röstetal var 521 412, över 57 900 röster mer än i föregående val. Samlingspartiet förlorade sitt väljarstöd i kommunerna i Helsingfors valkrets med 0,8 och i kommunerna i Mellersta Finlands valkrets med 0,3 procentenheter. Inom de övriga valkretsarna segrade Samlingspartiet eller behöll sin ställning. I hela landet fick Samlings-partiet 2 078 fullmäktigeplatser, av vilka kvinnorna fick 728, dvs. 35,0 procent.

Vänsterförbundets väljarstöd var 9,6 procent av rösterna. Dess relativa väljarstöd sjönk med 0,3 procentenheter. Röstetalet ökade dock från föregående kommunalval med över 8 000 röster. Vänsterförbundet fick i hela landet 987 fullmäktigeplatser, av vilka kvinnorna fick 335, dvs. 33,9 procent.

Gröna förbundets väljarstöd sjönk med 0,4 procentenheter till 7,4 procent och i hela landet fick de 314 fullmäktigeplatser.

Av de mindre partierna ökade Svenska folkpartiet sitt väljarstöd med 0,1 procentenheter (636 fullmäktige), Sannfinländarna med 0,2 och Finlands Kommunistiska Parti med 0,1 procentenheter. Väljarstödet för Kristdemokraterna i Finland sjönk med 0,3 procentenheter till 4 procent av de avgivna rösterna. Partiet fick i hela landet 391 platser. Av Svenska folkpartiets invalda fullmäktige var 37,9 procent kvinnor, av Gröna förbundets 62,7 procent, och av Kristdemokraternas invalda 45,3 procent.

Av totalantalet fullmäktige var 36,4 procent kvinnor (11 966), dvs. 2 procentenheter mera än i föregående kommunalval.

Väljarstödet för partierna i kommunalvalen 2004, 2000 och 1996 (%)

kuva

 

De största partiernas fullmäktigeplatser i kommunalvalen 1968-2004, antal och %

År CENT SDP SAML VÄNST
antal % antal % antal % antal %
1968 3 533 29,8 2 351 19,8 1 388 11,7 1 770 14,9
1972 3 297 29,5 2 533 22,6 1 503 13,4 1 691 15,1
1976 3 936 30,9 2 735 21,5 2 047 16,1 2 050 16,1
1980 3 889 30,4 2 820 22,1 2 373 18,6 1 835 14,4
1984 4 052 31,5 2 830 22,0 2 423 18,8 1 482 11,5
1988 4 227 32,9 2 866 22,3 2 392 18,6 1 336 10,4
1992 3 998 31,8 3 130 24,9 2 009 16,0 1 319 10,5
1996 4 453 35,7 2 733 21,9 2 172 17,4 1 130 9,1
2000 4 625 37,7 2 559 20,8 2 028 16,5 1 027 8,4
2004 4 425 37,0 2 585 21,6 2 078 17,3 987 8,2

 

Valdeltagandet steg med 2,7 procentenheter från föregående val

Valdeltagandet var nu livligare än för fyra år sedan. Valdeltagandet var 58,6 procent, då det år 2000 var 55,9. Trots att valdeltagandet nu var större än i föregående val, blev det näst sämst under alla val sedan kommunalvalet år 1950. Antalet förhandsväljare ökade också i detta val med omkring 96 000. Av alla röstande röstade 39,1 procent på förhand. I sin helhet var deltagandet lamare i urbana kommuner (56,4 %) än i tätortskommuner (60,7 %) och i landsbygdskommuner (63,8 %). I valkretsarna var deltagandet livligast i Vasa valkrets, 65,6 procent och i Satakunta valkrets 61,3 procent. Samma valkretsar var på ledande plats också vid föregående kommunalval. Lamast var röstandet i Norra Karelens valkrets, 55,4 procent.

Antalet röstberättigade var totalt 4 099 864. Rösträtten var i detta val densamma som i tidigare kommunalval. Rösträtt innehades av medborgare i Finland, övrig medlemsstat i Europeiska unionen, Island och Norge, som senast valdagen fyllt 18 år och vars hemkommun i befolkningsdatasystemet är kommunen i fråga enligt lagen om hemkommun. Rösträtt hade också de utländska personer som uppfyllde samma förutsättningar och som utan avbrott bott i Finland minst två år. Totalt fanns det omkring 75 000 utländska röstberättigade, av vilka 29 000 var medborgare i någon annan EU-medlemsstat.

Valdeltagandet i kommunalvalen 1950-2004, %

kuva

 

Källa: Valstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Eeva Heinonen (09) 1734 3268, vaalit.tilastokeskus@tilastokeskus.fi


Senast uppdaterad 16.11.2004

Kontaktuppgifter:
Valstatistik
Telefon (09) 1734 1
E-post: vaalit.tilastokeskus@tilastokeskus.fi

Viittausohje:

Tilasto: (none) [verkkojulkaisu].
(none), Partiernas framgång och valdeltagandet i kommunalvalet 2004, fastställd valresultat . Helsinki: (none) [viitattu: 23.5.2019].
Saantitapa: http://www.stat.fi/til/kvaa/2004/kvaa_2004_2004-11-16_kat_003_sv.html

Jaa