Kommunalvalen 1918-1996

År 1917 instiftades de första kommunallagarna för landskommuner och städer. Lagarna innehöll stadganden om att beslut i kommunala ärenden skulle fattas av fullmäktige i städer, köpingar och landskommuner samt på speciella villkor i andra tätorter. Kommunens hushållning skulle granskas av revisorer valda genom allmänna val. Samma år infördes allmän och lika rösträtt.

Till en början förrättades kommunalval varje år, eftersom en tredjedel av fullmäktige och i landsortskommunerna hälften av revisorerna årligen stod i tur att avgå. Vakanserna besattes genom val den 4 december varje år. År 1925 fastställdes mandatperioden till tre år. Samtidigt stadgades att revisorerna skulle väljas av kommunfullmäktige. År 1955 förlängdes mandatperioden för kommunfullmäktige från tre till fyra år.

Det första valet enligt lagen om kommunalval kunde inte förrättas förrän i december-januari 1918-1919 på grund av generalstrejken i november 1917 och inbördeskriget det därpå följande året. Därefter har kommunalval regelbundet förrättats vid den tidpunkt som fastställts i lag.

Valdeltagande

Valdeltagande i kommunalval har i alla tider varit lägre än i riksdagsval. Deltagandet har fluktuerat mellan 24,5 procent (1918) och 79,4 procent (1964). Kommunalvalsaktiviteten ökade stadigt fram till toppnivån 79,4 procent år 1964, varefter den började sjunka. Skillnaden mellan valdeltagandet i riksdagsval och kommunalval var över 30 procent i början av självständighetstiden. Skillnaden har med tiden minskat, till cirka tio procent på 1990-talet.

Bild 1. Valdeltagande i kommunalvalen 1918-1996, (%)

I uppgifterna ingår även Åland, trots att de åländska kommunalvalen i enlighet med lanskapets egen lagstiftning hålls vid en annan tidpunkt än i övriga delar av landet
Källa: Statistikcentralen, Valstatistik

 

Röstberättigade

Enligt gällande kommunallag (1995/365) varierar antalet fullmäktigeledamöter beroende på kommunens invånarantal, från 17 i kommuner med högst 2 000 invånare till 85 i kommuner med över 400 000 invånare. Genom undantagsförfarande kan antalet fullmäktigeledamöter fastställas till 13 ledamöter. Fullmäktige väljs genom direkta och proportionella val som förrättas vart fjärde år, tredje söndagen i oktober.

Röstberättigade i kommunalval är varje 18 år fylld finsk medborgare och numera även EU-medborgare samt norska och isländska medborgare, som är bosatta i kommunen och har haft sin hemvist i Finland under de senaste 51 dagar. Övriga utländska medborgare är röstberättigade i kommunalvalet om ni har haft sin hemvist i Finland under de senaste två åren.

Styrkeförhållandena i kommunfullmäktige

Vid valresultatsanalysen var man tidigare (före 1968) främst intresserad av styrkeförhållandet borgerliga/socialister i de nyvalda kommunfullmäktige. Mångfalden av kandidatlistor och valförbund ledde till att det inte gjordes någon noggrannare indelning enligt partilinjer. Valfältet blev mer överskådligt genom stiftandet av partilagen 1969, varigenom kandidatuppställningen i huvudsak blev en sak för partierna. Redan i den officiella valstatistiken för år 1968 slopade man tudelningen i icke-socialistiska respektive socialistiska partier och tog i bruk en indelning efter parti. Med åren har denna indelning förlorat i relevans i takt med upplösningen av partifältets (klassbundna) vänster/höger-indelning.

Högerpartierna har i samtliga kommunalval erhållit majoriteten av rösterna och därmed även majoriteten av fullmäktigeplatserna, vilka enligt relativitetsprincipen fördelas efter andelen röster. Vänstern har varit underrepresenterad, bl.a. på grund av avsaknaden av valförbund på vänsterkanten. Högerpartiernas röstmajoritet har inte varit särskilt stor, men den är mycket jämnt fördelad över hela landet.

Bild 2. Antalet kommunfullmäktige med borgerlig respektive socialistisk majoritet och totalantalet kommuner 1918-1992

Uppgifter för kommunalvalet 1996 saknas.
Källa: Statistikcentralen, Valstatistik

 

Källor:

Nousiainen, Jaakko: Suomen poliittinen järjestelmä, 1992, WSOY, Juva
Suomen Historian Pikkujättiläinen, 4. painos, 1990, WSOY, Porvoo
Statistisk årsbok för Finland 1931, 1946-1947, 1948 och 1998
Tarasti, Lauri: Suomen vaalilainsäädäntö, 1987, Edita, Helsinki
Statistiska översikter I-II, 1924-1925, Statistiska centralbyrån, Statsrådets tryckeri, Helsingfors
Finlands officiella statistik, XXIX, Valstatistik, Kommunalvalen 1921-1928, 1964, 1968, 1972, 1976, 1980, 1984, 1988, 1992 och 1996


Senast uppdaterad 31.5 2004

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. 2000, Kommunalvalen 1918-1996 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.7.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2000/kvaa_2000_2004-05-31_kat_003_sv.html