Publicerad: 2.10.2018

Värdet av välfärdstjänster för hushållen är i genomsnitt drygt 7 000 euro per år

Den ekonomiska förmån som användningen av välfärdstjänster för hushållen uppgår till i genomsnitt 7 100 euro år 2016. Det största utbytet av sina skatter hade hushållen av gratis utbildning, i genomsnitt 3 300 euro, och av hälsovård, nästan 2 900 euro per hushåll.

Nästan alla har nytta av välfärdstjänsterna i någon form, av hushållen använde något under 3 procent inga välfärdstjänster under året.

Hushållens faktiska konsumtionsutgifter efter inkomstklass år 2016 (€/konsumtionsenhet)

Hushållens faktiska konsumtionsutgifter efter inkomstklass år 2016 (€/konsumtionsenhet)

I allmänhet tänker man att inkomstfördelningen av välfärdstjänster till viss del har en utjämnande verkan på inkomstskillnaderna till exempel därför att mindre bemedlade är oftare sjuka. I Finland använder man tjänsterna relativt jämnt, mätt i euro, i de olika inkomstklasserna, i den högsta inkomstkvintilen något mindre.

När värdet av användningen av välfärdstjänster ställs i relation till hushållets andra konsumtionsutgifter, blir skillnaderna tydligare. En låginkomsttagares konsumtionsutgifter skulle öka med nästan en tredjedel om han eller hon själv stod för betalningen av tjänsterna. I den högsta inkomstkvintilen skulle utgifterna stiga med 10 procent. I genomsnitt skulle ökningen av konsumtionsutgifter vara omkring 20 procent.

Vilken inverkan inkomstfördelningen har, beror delvis på livssituationen. Studenthushållen hör typiskt sett till de lägsta inkomstklasserna, men gratis utbildning höjer de s.k. faktiska konsumtionsutgifterna, som omfattar konsumtionen av offentliga tjänster, till en betydligt högre nivå. Om ett studenthushåll borde betala sina studier själv, skulle det innebära en ökning av konsumtionsutgifterna med nästan 50 procent per år.

Hushållens faktiska konsumtionsutgifter efter socioekonomisk ställning år 2016 (€/konsumtionsenhet)

 Hushållens faktiska konsumtionsutgifter efter socioekonomisk ställning år 2016 (€/konsumtionsenhet)

Begreppet Hushållens faktiska konsumtion i internationell jämförelse

I de internationella konsumtions- och inkomstjämförelserna rekommenderas att begreppen faktisk konsumtion och motsvarande justerade inkomst används. De innefattar den ekonomiska förmånen av användningen av offentliga tjänster. En jämförelse av enbart konsumtionsutgifter eller penninginkomster kan ge fel bild av skillnaderna i hushållens utkomst i olika länder, om man inte beaktar inverkan av gratistjänster eller tjänster som till sina produktionskostnader är förmånliga.

Till anordnandet av offentliga välfärdstjänster (skolornas hälsovård, småbarnspedagogik och kommunala hemvårdstjänster) används omkring 40 procent av de offentliga konsumtions utgifterna. Återstoden används för finansiering av socialskyddet, förvaltnings- och kollektiva tjänster såsom vattenförsörjning och avfallshantering, vägnätet, polisen, försvarsmakten och räddningsväsendet.

Det ekonomiska värdet av välfärdstjänsterna har beräknats på ett jämförbart sätt senast i materialet för konsumtionsundersökningen år 2012. Alla enhetskostnader nödvändiga för beräkningen fanns inte längre att tillgå överhuvudtaget eller inte på motsvarande noggrannhetsnivå. I sådana fall har man använt en grövre nivå av enhetskostnaderna eller 2012 års uppgifter upphöjt till 2016 års penningvärde med användning av prisindexet för offentliga utgifter.


Källa: Hushållens konsumtion 2016, Statistikcentralen

Förfrågningar: Mira Kajantie 029 551 3626, Tuomas Parikka 029 551 3276

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (165,6 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser


Uppdaterad 2.10.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Hushållens konsumtion [e-publikation].
ISSN=2323-301X. 2016. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.12.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktutk/2016/ktutk_2016_2018-10-02_tie_001_sv.html