Publicerad: 4.11.2011

Kommunernas utgifter ökade med 3,6 procent år 2010

Kommunernas driftskostnader (exkl. affärsverk) uppgick år 2010 till totalt 34,9 miljarder euro. Ökningen var 1,2 miljarder euro från året innan. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet, som innehåller uppgifter om alla 342 kommuner och 171 samkommuner för år 2010.

Kommunernas driftskostnader och -intäkter år 2010, miljoner euro 1)

  Driftskostnader 2) Driftsintäkter 2)
Totalt, mn € Förändring, % Totalt, mn € Förändring, %
Allmän förvaltning totalt 1 420 0,3 460 -3,8
Social- och hälsovård totalt 19 021 2,4 2 564 6,7
Undervisnings- och kulturverksamhet totalt 7 768 6,3 584 20,2
Övriga tjänster totalt 6 727 4,4 5 348 5,3
Driftsekonomi totalt 34 936 3,6 8 956 6,0
1) De affärsverk som följer den s.k. kommunala affärsverksmodellen ingår inte i tabellen.
2) I driftskostnaderna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsposter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster.

Kostnaderna fördelades på de största verksamhetssektorerna enligt samma mönster som under de föregående åren. Social- och hälsovårdens andel av driftskostnaderna var 54,4 procent och undervisnings- och kulturverksamhetens 22,2 procent. Av utgifterna hänfördes 19,3 procent till övriga tjänster och 4,1 procent till den allmänna förvaltningen.

År 2010 ökade kommunernas kostnader inom social- och hälsovården med 2,4 procent från året innan. Kostnadsökningen var betydligt mer måttfull än år 2009, då ökningen var 5,9 procent. Största delen av utgifterna för social- och hälsovården, dvs. 27,6 procent, hänförde sig till specialsjukvården. Primärvårdens andel av verksamhetssektorns kostnader var 20,2 procent. Kostnaderna för specialsjukvården ökade med 2,9 procent från året innan och kostnaderna för primärvården med 2,0 procent.

Kommunernas kostnader för undervisnings- och kulturverksamhet var totalt 7,8 miljarder euro. Detta är 6,3 procent mer än föregående år. Av kostnaderna hänförde sig 4,5 miljarder till den grundläggande undervisningen.

Lönerna utgjorde 9,6 miljarder euro av kommunernas driftskostnader. Löneutgifterna ökade med bara 0,7 procent från året innan. Inom social- och hälsovården minskade löner med 1,9 procent och inom undervisnings- och kulturverksamheten steg löner med 3,9 procent. Köputgifterna för tjänster steg med 8,6 procent. Av köpen av tjänster var 42,1 procent köp av kundtjänster av samkommuner, 13,3 procent av privata aktörer och 5,1 procent av andra kommuner.

Kommunernas driftsintäkter ökade med 6,0 procent från året innan och var totalt 9 miljarder euro. Största delen av driftsintäkterna, 59,7 procent, erhölls från övriga tjänster. Social- och hälsovårdens andel av driftsintäkterna var 28,6 procent och undervisnings- och kulturverksamhetens 6,5 procent.

Samkommunernas utgifter ökade betydligt

Samkommunernas driftskostnader (exkl. affärsverk) ökade år 2010 med 15,3 procent från året innan. Till kostnadsökningen bidrar de stora samkommuner som inledde sin verksamhet år 2010. Sett till sektor skedde den största ökningen inom övriga tjänster, 69,6 procent, och inom social- och hälsovården, 13,3 procent. Den allmänna förvaltningens kostnader ökade för sin del med 6,2 procent och undervisnings- och kulturverksamhetens kostnader med 3,8 procent. De totala driftskostnaderna i samkommunerna uppgick till 10,8 miljarder euro.

Driftskostnadernas struktur i samkommunerna år 2010, procent

Driftskostnadernas struktur i samkommunerna år 2010, procent

Av driftskostnaderna inom social- och hälsovården hänförde sig 73,9 procent till specialsjukvården. År 2010 var specialsjukvårdens kostnader i samkommunerna 6 miljarder euro. Detta är 9,2 procent mer än föregående år. Största delen av utgifterna inom undervisnings- och kulturverksamheten, dvs. 72,8 procent, hänförde sig till yrkesutbildning.

Samkommunernas driftsintäkter ökade med 15,4 procent från året innan och var totalt 10,9 miljarder euro. De stora samkommuner som inledde sin verksamhet år 2010 bidrar även till intäktsökningen. I likhet med tidigare år var största delen av driftsintäkterna, 63,2 procent, försäljningsintäkter från kommunerna.

Antalet samkommuner minskade med 12 från året innan. År 2010 var antalet samkommuner totalt 171. Av samkommunerna hade 75 hälsovården och socialväsendet som huvudsakligt uppgiftsområde, 51 bildningsväsendet, 33 samhällstjänster och 9 affärsverksamhet. I statistiken över samkommuner ingår dessutom två samkommuner av affärsverkstyp samt samkommunen för landskapet Kajanaland, vilkas huvudsakliga uppgiftsklass inte kan definieras.


Källa: Statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2010. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Atte Virtanen (09) 1734 3685, kuntien.talous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (242,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 4.11.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet [e-publikation].
ISSN=1799-1706. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.10.2014].
Åtkomstsätt: http://tilastokeskus.fi/til/ktt/2010/ktt_2010_2011-11-04_tie_001_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Offentlig ekonomi > Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet > 2010 > Kommunernas utgifter ökade med 3,6 procent år 2010

Statistik

Offentlig ekonomi

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet


Relaterade sidor

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter