Begrepp och definitioner

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft

  • sysselsatta
  • arbetslösa

Utanför arbetskraften

  • 0-14-åringar
  • studerande, skolelever
  • pensionärer
  • beväringar, civiltjänstepliktiga
  • övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Ny studerande

I statistiken över personer som sökt till utbildning och statistiken över studiegången avses med nya studerande i gymnasieutbildning och yrkeshögskoleutbildning studerande som studerat den 20 september, som blivit inskrivna vid läroanstalten i en viss utbildning 1.1- 20.9 Med nya studerande i yrkesutbildning avses studerande i läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning och studerande i utbildning som förbereder för fristående examen som under kalenderåret skrivit in sig vid läroanstalter samt de studerande som ingått ett läroavtal under kalenderåret. Före år 2013 var nya studerande inom läroplansbaserad yrkesutbildning studerande som inskrivits 1.1–20.9. From år 2010 avses i universitetsutbildning med nya studerande sådana studerande som påbörjat sin universitetsutbildning för nuvarande examen vid universitetet i fråga och som studerade den 20 september. Tidigare avsågs med nya studerande som inskrivits för första gången för lägre eller högre högskoleexamen i vilken som helst utbildning vid universitetet i fråga, och som studerade den 20 september.

Antalet nya studerande är mindre än i annan statistik efter utbildningssektor, bl.a. på grund av att statistiken bara beaktar sådana studerande som har en riktig finsk personbeteckning i materialen och på grund av att en ny studerande räknas bara en gång enligt utbildningssektor, utbildningsstadium eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).

Personer som avslutat grundskolan

I grundskolstatistiken och statistiken över personer som sökt till utbildning avses med personer som avslutat grundskolan elever som avlagt grundskolans hela lärokurs med godkänt vitsord och fått avgångsbetyg från grundskolan. Grundskolans hela lärokurs kan avläggas i grundskola, gymnasium eller folkhögskola.

Personer som sökt till utbildning

Personer som sökt till utbildning som hör till den gemensamma elevansökan på andra stadiet: personer som under kalenderåret via den gemensamma elevansökan sökt sig till gymnasie- eller yrkesutbildning som leder till examen.

Personer som sökt till högskoleutbildning: personer som under kalenderåret sökt till yrkeshögskoleutbildning eller universitetsutbildning.

I statistiken räknas de sökande på så sätt att för varje person beaktas en ansökan enligt primär ansökan, utbildningsnivå och -område eller någon annan uppgift (t.ex. läroanstalt).

Studentexamen

Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sökande till utbildning [e-publikation].
ISSN=1799-4519. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 22.10.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/khak/kas_sv.html