Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Konsumentbarometern 2014, september

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år

Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i juni. Konsumenternas förtroendeindikator var i juni 18,7 medan den i maj var 15,8 och i april 17,9. I juni var förtroendet för ekonomin samtidigt tydligt bättre än på lång sikt i medeltal och starkast sedan sommaren 2007. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades 1–17 juni 1 402 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i juni förväntningarna om arbetslöshetsutvecklingen och om Finlands ekonomi jämfört med föregående månad. Konsumenternas bild av sin egen ekonomi och sina möjligheter att spara var oförändrad och fortfarande ljus. I juni ansåg konsumenterna att tidpunkten var gynnsam för att ta lån och också för att spara.

I juni trodde 47 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Sjutton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i maj 43 och 21 procent och för ett år sedan 45 och 24 procent. I juni litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år. För ett år sedan var andelarna 25 och 12 procent.

Konsumenternas förväntningar på ekonomin om ett år

Konsumenternas förväntningar på ekonomin om ett år

I juni litade 30 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och lika många uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i maj 28 och 38 procent och för ett år sedan dystra 15 och 64 procent.

Totalt 13 procent av de sysselsatta bedömde i juni att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 18 procent åter bedömde att risken ökat. För ett år sedan var dessa andelar dystra 7 och 30 procent. I juni uppskattade 47 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 22 procent upplevde att de inte alls är i farozonen när det gäller att bli arbetslösa.

I juni förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,2 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

I juni antog 64 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Motsvarande andel för ett år sedan var 57 procent av konsumenterna. Av hushållen hade 68 procent sparat och rentav 81 procent trodde sig kunna spara under det följande året.

I juni ansåg 69 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. För ett år sedan var motsvarande andel 62 procent. I juni planerade 14 procent av hushållen att ta lån inom ett år.

Av konsumenterna bedömde 52 procent i juni att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var andelen 59 procent. Konsumtionsplanerna var i juni för det mesta återhållsamma, men många hushåll använder pengar t.ex. till att resa eller skaffa fritidsartiklar under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 8 procent bostad. I juni i fjol var motsvarande andelar ungefär desamma, dvs. 16 och 7 procent.

Konsumenternas syn på ekonomin, nettotal

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 06/2009 05/2010 06/2010 Utsikter
Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 13,0 21,8 -6,5 8,4 15,8 18,7 +
Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 9,1 14,1 2,3 7,1 10,3 10,0 +/-
Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 36,8 52,0 10,9 47,4 49,3 50,5 +
Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal) 4,8 24,2 -27,1 9,2 10,0 15,1 +
Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) 1,3 27,6 -51,1 -30,1 -6,5 -1,0 +/-
Inflation om 12 månader (procent) 2,1 4,6 0,6 1,5 2,3 2,2  
Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 21,1 41,8 -14,2 36,1 25,8 29,7 +
Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,9 36,8 -19,6 9,9 16,5 18,4 +
Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 18,4 42,0 -47,1 16,8 22,2 26,2 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och 100, ju högre siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, – Dåliga utsikter, – – Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results;

http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2010, juni. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (386,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Figurer

Uppdaterad 28.6.2010

Webbläsarevänlig version

Statistikcentralen