Publicerad: 28.9.2018

Den offentliga sektorns underskott 0,7 procent och skuld 61,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2017

Enligt de reviderade preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var den offentliga sektorns underskott 0,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2017. Underskottet understeg klart referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, var 61,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2017. Skuldens BNP-förhållande har nu legat över ett referensvärde på över 60 procent under fyra års tid, men har sjunkit under de senaste två åren.

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 1,5 miljarder euro år 2017. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades med 2,2 miljarder euro från året innan. Mest förbättrades statsförvaltningens finansiella ställning, med 1,8 miljarder euro jämfört med år 2016, och till detta bidrog i synnerhet en betydande ökning av skatteinkomster. Staten visade dock ett fortsatt klart underskott, underskottet var 4,0 miljarder euro år 2017.

Lokalförvaltningens underskott, dvs. nettoupplåningen, var 299 miljoner euro år 2017, vilket är 621 miljoner euro mindre än året innan. Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas överskott fortsatte att minska. Sektorns överskott var
1 996 miljoner euro år 2017, dvs. 433 miljoner euro mindre än året innan. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott för andra året i rad. Deras överskott ökade med 208 miljoner euro från föregående år och uppgick till 718 miljoner euro år 2017.

Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i slutet av mars var den offentliga sektorns underskott efter revideringen 263 miljoner euro större. Av den offentliga sektorns undersektorer reviderades staten mest. Dess underskott ökade jämfört med mars med 151 miljoner euro till 3 957 miljoner euro.

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 137,3 miljarder euro i slutet av år 2017. Skulden ökade med 1,1 miljarder euro år 2017. Statens skuld ökade med 1,2 miljarder euro och lokalförvaltningens med 0,1 miljarder euro. Socialskyddsfondernas skuld ökade med 0,5 miljarder euro, vilket berodde på ökningen av beståndet av erhållna kontantsäkerheter i anknytning till arbetspensionsanstalternas derivatkontrakt och värdepappersutlåning. Ökningen av konsolideringsposterna med 0,7 miljarder euro inom den offentliga sektorn inverkade dock på så sätt att hela den offentliga sektorns skuld ökade bara med nämnda 1,1 miljarder euro år 2017. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder.

Jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i mars reviderades skuldens BNP-förhållande nedåt med 0,1 procentenheter, den var således 61,3 procent år 2017. Förändringen beror nästan helt på revideringen av bruttonationalprodukten.

Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. I samband med det kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så sker, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks webbsida samma dag som Eurostat publicerar uppgifterna (preliminärt den 22 oktober).

Innehåll och begrepp i statistiken

Med den offentliga sektorns över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2017 har skulder till ett belopp på 3 401 miljoner euro, på basis av lån som EFSF har beviljat, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2016 var beloppet det samma. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. När man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 2). År 2017 Statskontorets statsskuld 105,8 md euro + skuldens begreppsmässiga skillnader 7,0 md euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 4,2 md euro = statsförvaltningens bruttoskuld 117,0 md euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaväxlingsavtal har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i den offentliga sektorn finns på finska på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html. Beslut om de mest betydande sektorklassificeringsfallen finns på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html.


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Atte Virtanen 029 551 3685, Timo Ristimäki 029 551 2324, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (238,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 28.9.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2017. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 18.12.2018].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2017/jali_2017_2018-09-28_tie_001_sv.html