Publicerad: 24.4.2019

Riksdagsvalet 2019, resultatet av kontrollräkningen

Kontrollräkningen av valresultatet ändrade inte partiernas styrkeförhållanden. SDP blev det största partiet i riksdagsvalet med 17,7 procent av rösterna, vilket är 0,2 procentenheter mer än Sannfinländarnas och 0,7 procentenheter mer än Samlingspartiets andel av rösterna. Gröna förbundets väljarstöd ökade mest, med 3,0 procentenheter. Relativt sett flest röster förlorade Centerpartiet, partiet fick 13,8 procent av rösterna, vilket är 7,3 procentenheter mindre än i förra riksdagsvalet. Detaljerade uppgifter om valresultatet finns i Statistikcentralens PX-Web-databastjänst.

Partiernas väljarstöd i riksdagsvalet 2011, 2015 och 2019, %

Partiernas väljarstöd i riksdagsvalet 2011, 2015 och 2019, %

Väljarstödet för alla partier stannade för första gången på mindre än 20 procent och skillnaderna i väljarstödet för de tre största partierna var små. SDP fick totalt 546 471 röster i valet, Sannfinländarna 538 805 och Samlingspartiet 523 957. Centern fick 423 920 röster, vilket är över 200 000 röster mindre än i förra riksdagsvalet. Förändringarna i partiernas väljarstöd var små, med undantag av av De Gröna och särskilt Centern. Utöver nämnda partier var förändringarna i riksdagspartiernas väljarstöd som störst 1,2 procentenheter i någondera riktning. Blå framtid som bröt sig ut ur Sannfinländarna uppnådde en andel på 1,0 procent av rösterna i valet, och fick inte in en enda ledamot i den nya riksdagen.

Väljarstödet för grupperna utanför riksdagspartierna ökade från förra valet, nu röstade 5,0 procent av väljarna på dessa grupper. Gruppen omfattar partier utanför riksdagen, valmansföreningar och de grupper som ställt upp kandidater i landskapet Åland. Partierna utanför riksdagspartierna fick totalt 63 452 röster, valmansföreningarnas röstetal i Fastlandsfinland var 76 506. Av valmansföreningarna i Fastlandsfinland fick Rörelse Nu (Liike Nyt) också in en ledamot i den nya riksdagen.

Partiernas väljarstöd i riksdagsvalet 1945–2019, %

Partiernas väljarstöd i riksdagsvalet 1945–2019, %
SAF: 1962–1995 Finlands Landsbygdsparti (FLP); GRÖNA: 1983 inte som eget parti; VÄNST: 1945–1987 Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF); KD: 1966–1999 Finlands Kristliga Förbund (FKF)

Valdeltagandet ökade från förra riksdagsvalet

Valdeltagandet bland finska medborgare bosatta i Finland var 72,1 procent, dvs. 2,0 procentenheter högre än i förra riksdagsvalet. Valdeltagandet steg i alla valkretsar, relativt sett mest i Birkalands och Satakunta valkretsar, med 3,2 procentenheter. I Fastlandsfinland hade Helsingfors valkrets det högsta valdeltagandet (77,7 %) och Savolax-Karelen det lägsta (67,4 %). Det lägsta valdeltagandet av Fastlandsfinlands kommuner hade Hyrynsalmi (60,0 %) och det högsta Larsmo (86,2 %).

I riksdagsvalet var antalet röstberättigade totalt 4 510 040, av vilka 4 255 466 var bosatta i Finland och 254 574 var bosatta utomlands.

Valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland i riksdagsvalen 1945–2019, %

Valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland i riksdagsvalen 1945–2019, %

I riksdagsvalet 2019 röstade kvinnorna aktivare än männen, valdeltagandet bland kvinnor var 73,5 procent, dvs. 2,9 procentenheter högre än valdeltagandet bland män. Kvinnorna har röstat mer aktivt än männen i alla riksdagsval fr.o.m. år 1987. Förhandsröstningen ökade i popularitet i riksdagsvalet år 2019, andelen förhandsröstande av alla väljare ökade till mer än 50 procent. Valdeltagande ökade också bland röstberättigade som är bosatta utomlands. I riksdagsvalet år 2019 röstade 12,6 procent av utomlands bosatta röstberättigade, vilket är 2,5 procentenheter mer än i förra riksdagsvalet. I valet gavs över 6 000 brevröster. Brevröstning blev möjlig som ett nytt röstningssätt i riksdagsvalet år 2019.

Valdeltagandet efter kön i riksdagsvalen 1945–2019 (Finska medborgare bosatta i Finland), %

År Totalt Män Kvinnor Andelen förhands-
röstande
av alla
röstande
(Valdeltagande,
förhandsröstning)
2019 72,1 70,6 73,5 50,7
2015 70,1 68,9 71,3 46,1
2011 70,5 69,6 71,3 45,0
2007 67,9 65,8 69,9 43,8
2003 69,7 67,6 71,6 37,3
1999 68,3 66,8 69,7 40,1
1995 71,9 70,6 73,1 43,2
1991 72,1 71,0 73,2 40,5
1987 76,4 76,2 76,6 15,3
1983 81,0 81,2 80,9 11,4
1979 81,2 81,9 80,6 9,6
1975 79,7 80,1 79,4 9,5
1972 81,4 81,9 81,0 6,3
1970 82,2 83,2 81,3 6,7
1966 84,9 86,1 83,9 3,8
1962 85,1 86,1 84,2 4,5
1958 75,0 78,3 72,1 6,0
1954 79,9 82,9 77,4 3,5
1951 74,6 78,4 71,4 5,6
1948 78,2 81,0 75,9 13,3
1945 74,9 77,5 72,7 13,0

Partianalys

I partianalysen granskas partiernas framgång i riksdagsvalet år 2019 i områden som klassificerats med hjälp av olika bakgrundsvariabler. Förändringar i väljarstödet för partierna granskas i förhållandena till resultatet från förra riksdagsvalet. Materialet utgörs av sådana röstningsområden vars gränser har ändrats så lite som möjligt från det föregående valet. Små röstningsområden med mindre än 1 000 röstberättigade slås samman så att områdets medelstorlek blir ungefär 2 000 röstberättigade. Analysen baserar sig på ungefär 1 400 områden som är jämförbara med det föregående valet.

I analysen används som bakgrundsvariabler områdets näringsstruktur, urbaniseringsgrad, inkomstnivå, relativt arbetslöshetstal samt antalet pensionärer. De använda bakgrundsvariablerna är inte ömsesidigt uteslutande. Till exempel beskriver områdets näringsstruktur och urbaniseringsgrad för sin del också områdets inkomstnivå. (Se metodbeskrivningen.)

I riksdagsvalet 2019 var förändringarna i partiernas väljarstöd relativt små med undantag av Centern och De Gröna. Förutom när det gäller dessa partier förändrades riksdagspartiernas väljarstöd jämfört med det förra valet med högst 1,2 procentenheter. Detta bör beaktas när man tolkar förändringarna i väljarstödet. I praktiken är förändringarna i partiernas väljarstöd i regel små i de olika områdena med undantag av Centern och De Gröna.

Centerns väljarstöd var som högst i de områden där pensionärernas andel av befolkningen är stor. Centern förlorade också relativt sett mest väljarstöd i pensionärsdominerade områden. Antalet pensionärer i området har en positiv inverkan på väljarstödet för Sannfinländarna och SDP och en negativ inverkan på väljarstödet för Samlingspartiet och De Gröna. Väljarstödet för Sannfinländarna förändrades i praktiken inte från förra riksdagsvalet i områden avgränsade enligt antalet pensionärer, Samlingspartiet förlorade för sin del relativt sett mest av sitt väljarstöd i områden där andelen pensionärer är liten. På motsvarande sätt ökade SDP:s väljarstöd mest i områden där det fanns fler pensionärer än i genomsnitt.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i riksdagsvalet 2019, %

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i riksdagsvalet 2019, %

Tyngdpunkten i Centerns väljarstöd låg tydligt i glesbygdsområden, också partiets väljarstöd minskade relativt sett mest i dessa områden. I Sannfinländarnas väljarstöd låg tyngdpunkten särskilt i bosättningscentrum och i glesbygdsområden, partiets väljarstöd ändrades i praktiken inte i områden med olika boendetäthet jämfört med föregående val. Profilen i Samlingspartiets och De Grönas väljarstöd är åter likartad, båda partiernas starkaste område är städerna. Samlingspartiets väljarstöd minskade samtidigt som De Grönas ökade relativt sett mest i städerna.

Också i Vänsterförbundets väljarstöd ligger tyngdpunkten mer i städerna än i andra områden, dock klart mindre än för Samlingspartiet och De Gröna. Med denna parameter avviker SDP:s väljarstöd från de övriga partiernas, populärast var partiet i bostadscentra med glesare bosättning än i städerna.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i riksdagsvalet 2019, %

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i riksdagsvalet 2019, %

SDP och Vänsterförbundet och i mindre utsträckning också Sannfinländarna hade ett väljarstöd i områden med större arbetslöshet än i genomsnitt. När det gäller dessa partier var skillnaderna i förändringar i väljarstöd mellan olika områden små. Tyngdpunkten i Samlingspartiets väljarstöd låg i områden med liten arbetslöshet, partiet förlorade väljarstöd ganska jämnt i de granskade områdena. Det verkar inte som om antalet arbetslösa skulle ha inverkat på De Grönas väljarstöd, partiet ökade också sitt väljarstöd jämnt i alla områden. Centerns väljarstöd var störst i områden med genomsnittlig arbetslöshet, partiet förlorade väljarstöd i alla områden som grupperats enligt relativt arbetslöshetstal, minst i områden med låg arbetslöshet. Tyngdpunkten i SFP:s väljarstöd ligger tydligt i områden med låg arbetslöshet.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i riksdagsvalet 2019, %

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i riksdagsvalet 2019, %

SDP:s väljarstöd var störst i områden med genomsnittlig inkomstnivå, också profilen för Sannfinländarnas och Vänsterförbundets väljarstöd är till den delen ganska lik SDP:s. Både SDP och Vänsterförbundet ökade sitt väljarstöd i alla områden, dock relativt sett minst i områden med hög inkomstnivå. Förändringarna i Sannfinländarnas väljarstöd var små i alla områden som grupperats enligt inkomstnivå. Tyngdpunkten i Samlingspartiets och De Grönas väljarstöd ligger i områden med högre inkomstnivå än i genomsnitt, Samlingspartiet förlorade relativt sett mest väljarstöd i dessa områden. Centerns väljarstöd var störst i områden med låg inkomstnivå, vilket förklaras av att lantbrukdsdominerade områden och glesbygdsområden har lägre inkomstnivå än i genomsnitt.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i riksdagsvalet 2019, %

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i riksdagsvalet 2019, %

Tyngdpunkten i Centerns väljarstöd låg som förväntat i områden som till sin näringsstruktur är lantbruksdominerade, partiets väljarstöd var klart lägre i industri- och serviceområden. Partiet förlorade väljarstöd i alla områden, huvudsakligen i lantbruksdominerade områden där partiet är populärast. SDP:s väljarstöd var störst i områden som till sin näringsstruktur var industriområden, väljarstödet var klart mindre i lantbruks- och serviceområden. SDP fick ytterligare väljarstöd i lantbruks- och industriområden, partiets väljarstöd i servicedominerade områden ändrades inte i praktiken jämfört med förra valet. Stödet för Sannfinländarna var starkast i lantbruks- och industriområden, förändringarna i stödet var åter mycket små.

Profilen för Samlingspartiets och De Grönas väljarstöd liknar varandra mätt med områdets näringsstruktur, tyngdpunkten i De Grönas väljarstöd ligger tydligare i serviceområden än Samlingspartiets. De största förändringarna i partiernas väljarstöd ligger också i serviceområdena, De Grönas väljarstöd steg och Samlingspartiets sjönk i dessa områden. Vänsterförbundets väljarstöd är relativt jämnt i de olika områdena, dock med viss tyngdpunkt i industri- och serviceområden. Ytterligare väljarstöd fick partiet jämnt från alla områden som grupperats enligt servicestruktur.

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i riksdagsvalet 2019, %

Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i riksdagsvalet 2019, %

Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i riksdagsvalet 2019, %

Statistikcentralens valresultattjänster

Statistikcentralen publicerade före valet, den 5 april, en bakgrundsöversikt över kandidaterna i riksdagsvalet. I den granskas bl.a. kandidaternas könsfördelning, ålder, härkomst, utbildning, sysselsättning, inkomstnivå och familjeställning jämfört med motsvarande uppgifter för de röstberättigade. Översikten kompletteras 29.04.2019 med bakgrundsuppgifter om de invalda. En översikt över valdeltagandet publiceras 24.5.2019. I den granskas valdeltagandet med bakgrundsuppgifter på individnivå, bl.a. ålder, kön, utbildning och inkomster.

Databastabeller


Källa: Riksdagsvalet 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (560,6 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

  • Riksdagsval 2019 - resultaten
  • Riksdagsval 2015 - resultaten
  • Riksdagsval 2011 - resultaten

  • Riksdagsval - tidsserier

  • Riksdagsval 2019 - kartmaterial
  • Riksdagsval 2015 - kartmaterial
  • Tabellbilagor

    Kvalitetsbeskrivningar

    Uppdaterad 24.4.2019

    Instruktion för hänvisning:

    Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
    ISSN=1799-6260. 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 19.11.2019].
    Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2019/evaa_2019_2019-04-24_tie_001_sv.html