1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2019

I det följande redovisas uppgifter om röstberättigade personer i riksdagsvalet 2019 och partiernas kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 22.2.2019 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 14.3.2019. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland. Partier som fått in kandidater i riksdagen i riksdagsvalet 2015 presenteras specificerat i figurerna och i tabellerna och för dem används i analysen benämningen "Riksdagspartier". Hit räknas också Blå framtid, som bröt sig ut ur Sannfinländarna. Uppgifter om övriga partiers och valmansföreningars kandidater har summerats i gruppen "Övriga".

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

1.1. Sammandrag

Kvinnornas andel av kandidaterna steg till över 40 procent

Vid valet uppställdes 2 468 kandidater, vilket är 322 kandidater fler än i det förra valet och fler än någonsin under 2000-talet. Av kandidaterna är 1 432 män och 1036 kvinnor. I alla riksdagsval under 2000-talet har kvinnornas andel av kandidaterna varit knappt under 40 procent. Nu steg kvinnornas andel till 42 procent – andelen har stigit med 2,6 procentenheter från förra valet. Av riksdagspartierna ställde Sannfinländarna och Blå framtid upp relativt sett minst kvinnliga kandidater, 31,5 procent respektive 32,9 procent. Kvinnornas andel av kandidaterna är störst bland Gröna förbundet (62,0 %). Utöver Gröna förbundet har SFP och Kristdemokraterna fler kvinnliga än manliga kandidater. Av valkretsarna har Nyland den största andelen kvinnor (44 %) och Vasa den minsta (37 %).

Något under en tredjedel kandidater också i det förra valet

Något under 30 procent var också kandidater i valet 2015. Av riksdagspartierna har SDP den största andelen samma kandidater som i det förra valet, dvs. över 40 procent. Den minsta andelen samma kandidater har SFP (23,5 %) och Gröna förbundet (29,6 %). Omkring 16 procent av Blå framtids kandidater var uppställda av Sannfinländarna i valet år 2015.

Av riksdagspartierna har Blå framtid de äldsta kandidaterna, gröna förbundet de yngsta

Kandidaterna är i genomsnitt 4,3 år yngre än de röstberättigade. Genomsnittsåldern för kandidaterna är 46,9 år och för röstberättigade 51,2 år. Bland riksdagspartierna har Blå framtid de äldsta kandidaterna: kandidaternas genomsnittliga ålder är 54,4 år och omkring 38 procent av kandidaterna har fyllt 60 år. Genomsnittsåldern är för sin del lägst bland Gröna förbundets kandidater. Av dem är ungefär 15 procent yngre än 30 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 41,3 år.

Av kandidaterna är 2,4 procent av utländsk härkomst

Andelen personer med utländsk härkomst bland kandidaterna är på samma nivå som för röstberättigade, ungefär 2,5 procent. Andelen personer av utländsk härkomst av alla personer bosatta i Finland är dock större eftersom bara finska medborgare är röstberättigade och får kandidera i riksdagsval. T.ex. var ungefär sju procent av befolkningen som bodde i Finland år 2017 av utländsk härkomst. Av riksdagspartierna har SDP och Vänsterförbundet flest kandidater med utländsk härkomst, något över fyra procent och Sannfinländarna minst, omkring en halv procent av kandidaterna.

Kandidaterna har högre utbildning och är oftare med i arbetslivet

Nästan hälften av kandidaterna har högskoleexamen. Av röstberättigade är motsvarande andel något under en fjärdedel. Under tio procent av kandidaterna har examen enbart på grundnivå, men av röstberättigade omkring en fjärdedel. Detta förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Högst utbildade är Gröna förbundets och Samlingspartiets kandidater, av dem har mer än hälften högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå.

Skillnaden mellan kandidater och röstberättigade återspeglas också i skillnader i arbetsmarknadsställningen mellan kandidater och röstberättigade: över 70 procent av kandidaterna är sysselsatta, något över hälften av de röstberättigade. Nästan en tredjedel av röstberättigade är pensionerade, men av kandidaterna bara omkring var tionde. Det relativa sysselsättningstalet räknas utgående från den sysselsatta befolkningen i åldern 18–64 år. Bland kandidaterna är det relativa sysselsättningstalet 78 procent, bland de röstberättigade omkring tio procentenheter lägre.

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler tjänstemän bland kandidaterna än bland de röstberättigade: 70 procent av kandidaterna och 59 procent av sysselsatta röstberättigade är tjänstemän. I alla riksdagspartier är tjänstemännens andel av kandidaterna större än tjänstemännens andel av de röstberättigade.

Av de kandidater som är med i arbetslivet arbetar 43 procent inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn arbetar ungefär lika många av de röstberättigade och av kandidaterna. Däremot sysselsätter den statliga sektorn betydligt fler riksdagskandidater än röstberättigade. Medan något över fem procent av alla röstberättigade arbetar inom den statliga sektorn är motsvarande andel ungefär 18 procent bland kandidaterna.

Av de röstberättigade är en fjärdedel ensamboende, av kandidaterna en femtedel

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i familj och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras redan av att kandidaternas åldersstruktur är yngre än bland röstberättigade. Av alla röstberättigade är 22 procent föräldrar i en barnfamilj, av kandidaterna drygt en tredjedel. Av de röstberättigade är en fjärdedel ensamboende, men av kandidaterna bara något över en femtedel.

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna har något fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 70 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 66 procent. Kandidaterna har i genomsnitt 1,7 barn och de röstberättigade 1,5 barn.

Den högsta inkomstnivån hos Samlingspartiets kandidater

Kandidaterna är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Detta förklarar i hög grad varför kandidaterna har en högre inkomstnivå än de röstberättigade. Medianen för kandidaternas och för alla röstberättigades disponibla penninginkomster är 29 100 euro respektive 21 500 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är ungefär 36 procent högre än de röstberättigades.

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster från Samlingspartiets ca 47 500 euro till Blå framtids 26 300 euro. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 39 600 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro. Av alla kandidater hör 27 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och Centerns kandidater. Av Samlingspartiets kandidater hör omkring 62 procent och av Centerns kandidater hälften till den högsta inkomstdecilen.

1.2. Kandidater och röstberättigade efter kön

Kvinnornas andel av kandidaterna 42 procent

Vid valet uppställdes 2 468 kandidater, vilket är 322 kandidater fler än i det förra valet och mer än någonsin under 2000-talet. Fyra partier, dvs. Centern, SDP, Vänsterförbundet och Gröna förbundet ställde upp det maximala antalet kandidater, vilket är 216. Också bland Sannfinländarna är antalet kandidater på samma nivå som förra gången, även om Blå framtid, som bröts sig ut ur Sannfinländarna, nu ställde upp 152 kandidater.

Tabell 1. Antal av kandidaterna efter parti i riksdagsvalen 2011, 2015 och 2019

  Antalet kandidater efter parti Förändringen från föregående val (%)
2011 2015 2019 2015 2019
Kandidater totalt 2 315 2 146 2 468 -7.3 15,0
Centern i Finland CENT 233 216 216 -7.3 0,0
Sannfinländarna SAF 238 215 213 -9.7 -0.9
Samlingspartiet SAML 232 214 211 -7.8 -1.4
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 238 216 216 -9.2 0,0
Gröna förbundet GRÖNA 228 208 216 -8.8 3,8
Vänsterförbundet VÄNST 236 216 216 -8.5 0,0
Svenska folkpartiet i Finland SFP 83 104 98 25,3 -5.8
Kristdemokraterna i Finland KD 191 193 190 1,0 -1.6
Blå framtid BLÅ - - 152 - -
Övriga 636 564 740 -11.3 31,2

Av kandidaterna är 1 432 män och 1036 kvinnor. Kvinnornas andel av kandidaterna är nu 42 procent, andelen har ökat med 2,6 procentenheter från förra valet. Av de stora riksdagspartierna ställde Sannfinländarna (31,5 %) och Blå framtid (32,9 %) upp relativt sett minst kvinnliga kandidater i valet år 2019. Flest kvinnliga kandidater har Gröna förbundet (62,0 %) och Svenska folkpartiet i Finland (53,1 %). Dessutom har också Kristdemokraterna i Finland fler kvinnliga än manliga kandidater (51,1 %). Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,4 procent.

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i riksdagsvalet 2019, %

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i riksdagsvalet 2019, %

Kvinnornas andel av riksdagsvalskandidaterna steg nu för första gången under 2000-talet till över 40 procent. Andelen kvinnor av kandidaterna är högre än i det föregående valet inom alla partier förutom inom Samlingspartiet och Sannfinländarna. De kvinnliga kandidaternas andel minskade inom Samlingspartiet med 0,8 procentenheter och bland Sannfinländarna med 3,8 procentenheter. Också Blå framtid ställde upp färre kvinnor (32,9 %) än vad Sannfinländarna gjorde i valet 2015. Andelen kvinnliga kandidater ökade mest inom SFP ( 8,9 %-enheter) och inom Centern (6,5 %-enheter).

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade och kandidater (efter parti) i riksdagsvalet 2007, 2011, 2015 och 2019, %

  2007 2011 2015 2019
Röstberättigade 51,6 51,6 51,5 51,4
Kandidater totalt 39,9 39,0 39,4 42,0
Centern i Finland CENT 43,8 41,2 39,8 46,3
Sannfinländarna SAF 25,0 33,2 35,3 31,5
Samlingspartiet SAML 44,0 44,8 46,3 45,5
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 49,1 43,3 47,2 49,5
Gröna förbundet GRÖNA 52,5 51,8 56,3 62,0
Vänsterförbundet VÄNST 45,7 43,6 43,1 49,5
Svenska folkpartiet i Finland SFP 45,3 44,6 44,2 53,1
Kristdemokraterna i Finland KD 39,4 42,9 45,6 51,1
Blå framtid BLÅ - - - 32,9
Övriga 28,2 28,5 24,5 30,5
Minst kvinnliga kandidater i Vasa valkrets

I valet 2019 finns det minst kvinnliga kandidater i Vasa valkrets, omkring 37 procent. Det är den enda valkretsen där andelen kvinnor av kandidaterna är under 40 procent. I Vasa valkrets har andelen kvinnliga kandidater varit oförändrad sedan år 2007.

Flest kvinnliga kandidater av valkretsarna i Fastlandsfinland finns i Nyland, där kvinnornas andel av kandidaterna är 44 procent. Av kandidaterna i Mellersta Finland, Uleåborg, Tavastland och Egentliga Finland är fler kvinnor än i genomsnitt. Jämfört med föregående val ökade andelen kvinnor av kandidaterna mest i Lappland (4,6 %-enheter), Nyland (4,5 %-enheter) och i Birkaland (4,4 %-enheter).

Av de fem kandidaterna i Ålands valkrets är två kvinnor, dvs. 40 procent.

Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, 51,4 procent. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets där 54,2 procent av de röstberättigade är kvinnor. Uleåborgs valkrets är den enda valkretsen där andelen kvinnor av röstberättigade är under 50 procent.

Bland kandidaterna är underrepresentationen av kvinnor störst i Vasa och Helsingfors valkretsar, där andelen kvinnliga kandidater är 13 procentenheter mindre än andelen kvinnor av de röstberättigade. I Uleåborgs, Mellersta Finlands och Nylands valkretsar är denna skillnad minst, 6–7 procentenheter.

Tabell 3. Andel kvinnor av kandidater efter valkrets i riksdagsvalen, 2011, 2015 och 2019, % 1)

  2011 2015 2019
Kandidater Kandidater Kandidater
Hela landet 39,0 39,4 42,0
Helsingfors 40,8 41,3 41,3
Nyland 40,9 39,6 44,1
Egentliga Finland 40,3 41,0 42,4
Satakunta 40,2 38,1 40,2
Tavastland 38,6 42,5 43,2
Birkaland 36,7 37,4 41,8
Sydöstra Finland 36,3 38,9 40,8
Savolax-Karelen 40,7 38,1 41,2
Vasa 36,1 35,9 36,9
Mellersta Finland 41,8 40,9 43,8
Uleåborg 38,5 40,6 43,5
Lappland 33,3 35,6 40,2
1) Landskapet Ålands valkrets ingår inte i tabellen på grund av få kandidater
Något under en tredjedel av kandidaterna uppställda också år 2015

Något under 30 procent av kandidaterna i riksdagsvalet år 2019 var också uppställda som kandidater i valet år 2015 och ungefär 13 procent var uppställda både i valet år 2015 och år 2011. Av riksdagspartierna har SDP den största andelen samma kandidater som i det förra valet (42,1 %). Den minsta andelen samma kandidater har SFP (23,5 %) och Gröna förbundet (29,6 %). Omkring 16 procent av Blå framtids kandidater var Sannfinländarnas kandidater i valet år 2015.

Figur 2. Andel samma kandidater (efter parti) i riksdagsvalen 2011, 2015 och 2019, % av partiets kandidater

Figur 2. Andel samma kandidater (efter parti) i riksdagsvalen 2011, 2015 och 2019, % av partiets kandidater

1.3. Åldersstruktur

Kandidaterna i genomsnitt 4,3 år yngre än de röstberättigade

De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är 47,9 år och de kvinnliga kandidaternas 45,5 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt nästan sju år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna ungefär två år yngre. De röstberättigades genomsnittliga ålder har stigit med omkring ett år från föregående riksdagsval. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 49,8 år och kvinnornas 52,3 år.

Kandidaternas åldersstruktur avviker från de röstberättigades. Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid. Pyramiden för de röstberättigade är ganska jämntjock ända till 74-åringarna och efter det minskar åldersklasserna kraftigt. I kandidaternas pyramider är majoriteten i alla ålderklasser män, dessutom saknas både de yngsta och de äldsta åldersklasserna. Flest manliga kandidater finns bland 35–39-åringarna och bland 55–59-åringarna. Bland kvinnliga kandidater ligger tyngdpunkten däremot bland kandidater i åldern 40–54 år.

Figur 3. Röstberättigades åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2019, % av alla röstberättigade

Figur 3. Röstberättigades åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2019, % av alla röstberättigade

Figur 4. Kandidaternas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2019, % av alla kandidater

Figur 4. Kandidaternas åldersfördelning efter kön i riksdagsvalet 2019, % av alla kandidater
Blå framtid har de äldsta kandidaterna

Bland riksdagspartierna har Blå framtid de äldsta kandidaterna: kandidaternas genomsnittliga ålder är 54,4 år och andelen kandidater som fyllt 60 år är omkring 38 procent. Genomsnittsåldern är däremot lägst bland Gröna förbundets kandidater. Av dem är ungefär 15 procent yngre än 30 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 41,3 år. Flest kandidater under 30 år har SFP, något över 17 procent, vilket är en nästan lika stor andel som andelen under 30 år av alla röstberättigade. Av alla kandidater är omkring tio procent yngre än 30 år och 19 procent 60 år eller äldre. Bara tre partier, dvs. Gröna förbundet, SFP och Samlingspartiet har fler kandidater under 30 år än 60 år eller äldre.

Figur 5. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i riksdagsvalet 2019, %

Figur 5. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i riksdagsvalet 2019, %

Tabell 4. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) genomsnittsålder efter kön i riksdagsvalet 2019

  Män Kvinnor Totalt
Röstberättigade 49,8 52,3 51,1
Kandidater totalt 47,9 45,5 46,9
Centern i Finland CENT 46,4 44,8 45,7
Sannfinländarna SAF 49,1 45,8 48,1
Samlingspartiet SAML 46,9 43,6 45,4
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 47,2 43,9 45,6
Gröna förbundet GRÖNA 43,0 40,3 41,3
Vänsterförbundet VÄNST 44,9 43,7 44,3
Svenska folkpartiet i Finland SFP 47,3 41,2 44,0
Kristdemokraterna i Finland KD 51,7 50,9 51,3
Blå framtid BLÅ 54,2 54,7 54,4
Övriga 47,7 47,7 47,7

1.4. Utländsk bakgrund

Totalt 2,3 procent av kandidaterna har främmande språk som modersmål

Andelen kandidater med främmande modersmål är på samma nivå som bland röstberättigade. Av kandidaterna har 2,3 procent ett främmande modersmål och 2,4 procent av de röstberättigade har ett främmande språk som modersmål. Jämfört med riksdagsvalet år 2011 är andelen kandidater med ett främmande modersmål nästan oförändrad, även om andelen personer med främmande modersmål har ökat bland de röstberättigade. I valet år 2011 fanns det dock relativt sett fler personer med ett främmande modersmål bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Över 60 procent av kandidaterna med ett främmande modersmål kandiderar i Helsingfors eller Nylands valkrets.

Också när det gäller svenskspråkiga är andelen kandidater något fler än andelen röstberättigade. Av de röstberättigade har 5,2 procent svenska som modersmål och av kandidaterna 6,0 procent. I Fastlandsfinland har de svenskspråkiga kandidaterna koncentrerats till Vasa, Helsingfors, Nylands och Egentliga Finlands valkretsar.

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter kön och språk i riksdagsvalet 2019, %

  Män Kvinnor Totalt
Röstberättigade Finska, samiska 92,2 92,2 92,2
Svenska 5,4 5,1 5,2
Annat språk 2,3 2,6 2,4
Okänd 0,1 0,1 0,1
Totalt 100,0 100,0 100,0
Kandidater totalt Finska, samiska 91,4 90,8 91,2
Svenska 5,3 6,9 6,0
Annat språk 2,6 1,9 2,3
Okänd 0,7 0,3 0,5
Totalt 100,0 100,0 100,0

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, Vänsterförbundet och SDP 3,7 procent. Minst kandidater med främmande modersmål har däremot Sannfinländarna, SFP och Kristdemokraterna, ungefär en procent eller mindre.

Figur 6. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2019, %

Figur 6. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2019, %
Av kandidaterna är 2,4 procent av utländsk härkomst

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Till personer med utländsk härkomst räknas personer vars båda föräldrar (eller enda förälder) är födda utomlands. I riksdagsvalet 2019 är 2,4 procent av kandidaterna av utländsk härkomst och av röstberättigade 2,5 procent. Jämfört med föregående val har andelen med utländsk härkomst ökat bland röstberättigade, men är oförändrad bland kandidaterna. Andelen personer av utländsk härkomst av alla personer bosatta i Finland är dock större eftersom bara finska medborgare är röstberättigade och får kandidera i riksdagsval. T.ex. var ungefär sju procent av befolkningen som bodde i Finland år 2017 av utländsk härkomst.

Figur 7. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i riksdagsvalen 2007, 2011, 2015 och 2019, %

Figur 7. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater i riksdagsvalen 2007, 2011, 2015 och 2019, %
I fråga om befolkningen bosatt i Finland är den senaste uppgiften från i slutet av år 2017

Av riksdagspartierna har SDP och Vänsterförbundet (4,2 %) flest kandidater med utländsk härkomst. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kandidater med utländsk härkomst, dvs. omkring en halv procent av kandidaterna.

Figur 8. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2019, %

Figur 8. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade och kandidater (partivis) i riksdagsvalet 2019, %

1.5. Utbildningsnivå

Riksdagskandidaterna har allt högre utbildning

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Kandidaternas utbildningsnivå har stigit för varje val. I valet 2007 hade 14 procent av kandidaterna examen enbart på grundnivå, i valet 2015 något under tio procent och i valet 2019 har 8,5 procent av kandidaterna examen enbart på grundnivå. På motsvarande sätt har andelen kandidater som avlagt högskoleexamen stigit med omkring nio procentenheter från valet år 2007, dvs. från 39 procent till ungefär 48 procent.

Av de röstberättigade har omkring 23 procent examen på högskolenivå och 24 procent har enbart utbildning på grundnivå.

Högst utbildade är Gröna förbundets och Samlingspartiets kandidater, av dem har mer än hälften högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Andelen som avlagt examen på denna nivå är lägst bland Sannfinländarnas (17,4 %) och Blå framtids samt Vänsterförbundets kandidater (båda omkring 23 %).

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2019, %

  Grund nivå Mellan nivå Lägsta högre nivå Lägre högsk. nivå Högre högsk. nivå, försk.utb. Totalt
Röstberättigade 24,0 43,5 10,0 11,8 10,7 100,0
Kandidater            
Kandidater totalt 8,5 34,0 9,4 16,1 32,1 100,0
Centern i Finland CENT 2,3 22,7 13,4 19,0 42,6 100,0
Sannfinländarna SAF 10,8 43,7 10,3 17,8 17,4 100,0
Samlingspartiet SAML 2,8 18,5 10,9 15,2 52,6 100,0
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 6,0 29,2 11,6 19,0 34,3 100,0
Gröna förbundet GRÖNA 3,7 19,9 4,6 17,1 54,6 100,0
Vänsterförbundet VÄNST 5,1 44,4 5,1 22,2 23,1 100,0
Svenska folkpartiet i Finland SFP 5,1 26,5 4,1 18,4 45,9 100,0
Kristdemokraterna i Finland KD 5,8 22,1 12,6 15,8 43,7 100,0
Blå framtid BLÅ 11,2 37,5 17,1 11,2 23,0 100,0
Övriga 14,9 44,6 8,0 12,8 19,7 100,0

1.6. Arbetsmarknadsställning

Största delen av kandidaterna i arbetslivet

Största skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades huvudsakliga verksamhet är andelarna sysselsatta och pensionärer. Den senaste statistiska uppgiften om befolkningens huvudsakliga verksamhet är från slutet av år 2017. Av alla röstberättigade var något över hälften sysselsatta, medan över 70 procent av kandidaterna var sysselsatta. Bland de röstberättigade är pensionärerna däremot betydligt fler än bland kandidaterna, dvs. omkring 32 procent. Av kandidaterna är var tionde pensionär. Skillnaden beror till största delen på åldersstrukturen. Av kandidaterna har ungefär 10 procent fyllt 65 år, medan motsvarande andel bland de röstberättigade är 28 procent. Om man jämför kandidaterna med röstberättigade som är under 65 år minskar skillnaden mellan kandidater och röstberättigade.

Mer än 90 procent av Samlingspartiets och Centerns kandidater är sysselsatta. Också över 80 procent av SDP:s, Gröna förbundets, SFP:s och Sannfinländarnas kandidater är sysselsatta. Av riksdagspartierna finns den lägsta andelen sysselsatta bland Blå framtids kandidater. Av dem var omkring 60 procent sysselsatta i slutet av år 2017. Andelen pensionärer är nästan tre gånger så stor bland kandidaterna i andra partier (18,5 %) än bland riksdagspartierna (6,7 %). Av riksdagspartierna har Blå framtid flest pensionärer bland kandidaterna (23,7 %) och SFP (11,1 %).

Bland röstberättigade finns det något fler studerande och något färre arbetslösa än bland kandidaterna. Flest studerande bland kandidaterna har SFP och flest arbetslösa Vänsterförbundet och Blå framtid.

Figur 9. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2019, %

Figur 9. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2019, %

Tabell 7. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2019, %

  Sysselsatta Arbetslösa Studerande Pensionärer Övriga Totalt
Röstberättigade 52,3 6,3 6,5 31,6 3,3 100,0
Röstberätt., -64-år 71,5 8,7 9,1 6,3 4,5 100,0
Kandidater totalt 72,9 8,9 4,8 10,3 3,2 100,0
Centern i Finland CENT 90,3 1,9 3,7 3,7 0,5 100,0
Sannfinländarna SAF 83,6 6,1 2,3 6,1 1,9 100,0
Samlingspartiet SAML 91,5 0,9 3,3 2,4 1,9 100,0
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 88,9 4,2 1,9 4,6 0,5 100,0
Gröna förbundet GRÖNA 86,1 5,6 3,7 2,3 2,3 100,0
Vänsterförbundet VÄNST 77,8 13,0 3,2 5,1 0,9 100,0
Svenska folkpartiet i Finland SFP 83,7 1,0 5,1 7,1 3,1 100,0
Kristdemokraterna i Finland KD 78,4 7,4 2,6 11,1 0,5 100,0
Blå framtid BLÅ 59,9 11,2 2,0 23,7 3,3 100,0
Övriga 49,3 16,1 9,1 18,5 7,0 100,0
Högsta relativa sysselsättningstal bland Centerns, SDP:s och Samlingspartiets kandidater

Det relativa sysselsättningstalet beskriver de sysselsattas andel av befolkningen i en viss ålder, oftast används åldersklassen 15–64 år. Här har det relativa sysselsättningstalet beräknats på basis av 18-64-åringar. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är 71,5 procent. Kandidaternas sysselsättning ligger på en klart högre nivå. Det relativa sysselsättningstalet för alla kandidater är 78,6 procent. Det högsta relativa sysselsättningstalet har Samlingspartiets, Centerns och SDP:s kandidater: omkring 93 procent. Det lägsta relativa sysselsättningstalet av riksdagspartierna har Blå framtids kandidater, 71,3 procent.

Kvinnornas sysselsättning ligger oftast på en högre nivå. De röstberättigade kvinnornas relativa sysselsättningstal är 2,4 procentenheter högre än männens och de kvinnliga kandidaternas fyra procentenheter högre än de manliga kandidaternas. Det finns dock skillnader mellan partierna. Det relativa sysselsättningstalet för kvinnor är högre än för män bland Sannfinländarnas, Gröna förbundets, Centerns, SDP:s och Blå framtids kandidater. Det relativa sysselsättningstalet för Sannfinländarnas kvinnliga kandidater är allra högst, 95 procent.

Figur 10. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) relativa sysselsättningstal i riksdagsvalet 2019, de sysselsattas andel av 18–64-åringar (%)

Figur 10. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) relativa sysselsättningstal i riksdagsvalet 2019, de sysselsattas andel av 18–64-åringar (%)
En stor del av de sysselsatta är tjänstemän

Av de sysselsatta kandidaterna är 70 procent tjänstemän. Av de röstberättigade sysselsatta hör omkring 59 procent till denna grupp. Flest tjänstemän finns det bland SFP:s och Kristdemokraternas kandidater (omkring 80 procent). I alla riksdagspartier är tjänstemännens andel av kandidaterna större än tjänstemännens andel av de röstberättigade. Däremot finns det klart färre tjänstemän som kandidater för partierna utanför riksdagen och för valmansföreningarna än för riksdagspartierna.

Av de sysselsatta röstberättigade är var tionde företagare, av kandidaterna något fler (12 %). Av riksdagspartierna har Blå framtid och Centern flest kandidater med företagarbakgrund. Av de röstberättigade är 28 procent arbetare till sin socioekonomiska ställning. Av kandidaterna hör en betydligt mindre andel till den här gruppen (12,4 %). Flest arbetare finns det bland Vänsterförbundets (22 %) och SDP:s (18,4 %) kandidater.

Figur 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i riksdagsvalet 2019, %

Figur 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomiskt ställning i riksdagsvalet 2019, %
Staten sysselsätter fler kandidater än röstberättigade

Av de kandidater som är med i arbetslivet arbetar 43 procent inom den offentliga sektorn. Inom den kommunala sektorn arbetar ungefär lika många av de röstberättigade och av kandidaterna. Däremot sysselsätter den statliga sektorn betydligt fler riksdagskandidater än röstberättigade. Då omkring fem procent av alla röstberättigade arbetar inom staten, är kandidaternas andel nästan en femtedel. Förklaringen är till stor del att det bland kandidaterna finns 165 sittande riksdagsledamöter, vars arbetsgivarsektor är staten. Om man granskar enbart de kandidater som för närvarande inte är riksdagsledamöter så accentueras andelen löntagare inom den statliga sektorn också i det fallet: av de nya kandidaterna arbetar 10,6 procent inom staten.

Det finns mycket stora partivisa variationer i fråga om kandidaternas arbetsgivarsektor. Den största andelen kandidater som arbetar inom den statliga sektorn har Samlingspartiet och Centern, ungefär 27 procent, och den minsta Kristdemokraterna (11,0 %) och Vänsterförbundet (11,6 %). Inom den kommunala sektorn arbetar flest kandidater för SDP, Vänsterförbundet och Gröna förbundet, drygt en tredjedel. Flest kandidater inom den privata sektorn har SFP och Kristdemokraterna, dvs. mer än hälften av kandidaterna. Den största andelen företagare bland kandidaterna har för sin del Blå framtid (18,7 %) och Centern (15,5 %).

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i riksdagsvalet 2019, %

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i riksdagsvalet 2019, %

1.7. Familjeställning

Av de röstberättigade är en fjärdedel ensamboende, av kandidaterna en femtedel

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i familj och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras naturligtvis redan av det faktum att kandidaternas åldersstruktur är yngre än de röstberättigades. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma.

Av alla röstberättigade är ungefär 20 procent till sin familjeställning föräldrar i familjer med två makar. Något under tre procent av alla röstberättigade är ensamförsörjare. Omkring 38 procent av de röstberättigade är barnlösa och lever i ett parförhållande, ungefär 26 procent är ensamboende utan familj och omkring fem procent är hemmaboende vuxna barn som bor med sina föräldrar. Återstående omkring nio procent är utan familj som bor tillsammans med andra, är bostadslösa eller hör till anstaltsbefolkningen.

Flest kandidater som till sin familjeställning är föräldrar i familjer med två makar finns bland Samlingspartiets (44,1 %) och SDP:s (38 %) kandidater. Det minsta antalet föräldrar som räknas till gifta/sambor med barn finns bland Blå framtids kandidater av vilka bara omkring en femtedel hör till den här gruppen. Av alla kandidater är 5,0 procent ensamförsörjare. Flest ensamförsörjare finns det bland Gröna förbundets (7,4 %) och Vänsterförbundets kandidater (6,5 %).

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i riksdagsvalet 2019, %

Figur 13. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i riksdagsvalet 2019, %

Flest vuxna barn som bor med sina föräldrar finns för sin del bland SFP:s (8,2 %) kandidater. Flest ensamboende kandidater utan familj har Blå framtid, omkring en fjärdedel dvs. lika mycket som det finns ensamboende bland röstberättigade.

Flest barn bland Kristdemokraternas kandidater

Även om en stor del av de röstberättigade och också många av kandidaterna för närvarande inte har samma vardag som barnfamiljerna, betyder det inte att de saknar erfarenhet av en sådan vardag. Av de röstberättigade har 34 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn, av kandidaterna åter är omkring 30 procent helt barnlösa. Andelen kandidater utan barn är minst hos Kristdemokraterna, omkring 20 procent.

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i riksdagsvalet 2019, %

Figur 14. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i riksdagsvalet 2019, %

I genomsnitt har de kvinnliga kandidaterna 1,8 barn och de manliga 1,7 barn. De röstberättigade kvinnorna har i genomsnitt 1,6 barn och de manliga 1,4 barn. I siffrorna ingår personens alla biologiska och adopterade barn oberoende av barnets ålder eller om barnet bor hemma.

1.8. Inkomstnivå

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

I det följande granskas de röstberättigade och kandidaterna utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2017. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar till stor del varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för kandidaternas och för alla röstberättigades disponibla penninginkomster är 29 100 euro respektive 21 500 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är ungefär 36 procent högre än de röstberättigades.

Den största skillnaden jämfört med de röstberättigade finns bland Samlingspartiets kandidater, vars disponibla penninginkomst är mer än dubbelt så stor jämfört med de röstberättigade. Också Centerns, SFP:s och SDP:s kandidater har inkomster som är omkring 70–80 procent större än de röstberättigades. Av riksdagspartierna ligger de disponibla penninginkomsterna för Blå framtid, dvs. 26 300 euro, närmast väljarkårens inkomster.

Figur 15. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (efter parti) disponibla penninginkomster i riksdagsvalet 2019, € per år

Figur 15. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (efter parti) disponibla penninginkomster i riksdagsvalet 2019, € per år
Den högsta inkomsten har Samlingspartiets kandidater

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst år 2017 och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en omkring 425 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 39 600 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro.

Av alla kandidater hör 27 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen som har de högsta inkomsterna finns Samlingspartiets och Centerns kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 66 procent resp. 57 procent till den högsta inkomstdecilen. Av Centerns kandidater hör omkring 58 procent av männen och 41 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen.

Figur 16. Kandidater som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2019, % (disponibla penninginkomster)

Figur 16. Kandidater som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2019, % (disponibla penninginkomster)

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Den största skillnaden mellan könen har SFP:s, Centerns och Vänsterförbundets kandidater. I dessa partier överstiger andelen män i den högsta inkomstdecilen andelen kvinnor med över tio procentenheter. Endast hos SDP är situationen den omvända: 42 procent av kvinnorna och 37 procent av männen hör till den högsta inkomstdecilen.

Figur 17. Kandidater som hörde till den lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2019, % (disponibla penninginkomster)

Figur 17. Kandidater som hörde till den lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2019, % (disponibla penninginkomster)

Också i den lägsta inkomstdecilen finns fler män än kvinnor, men skillnaderna mellan kvinnorna och männen är mindre än bland dem som hör till den högsta inkomstklassen. Ett undantag är SFP:s och Samlingspartiets kvinnliga kandidater: Av dem hör fler än männen till den lägsta inkomstklassen.

Tabell 8. Andelar för kandidater som hörde till den högsta och lägsta inkomstdecilen efter parti i riksdagsvalet 2019, % av partiets kandidater

  Lägsta inkomstdecilen Högsta inkomstdecilen
Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Röstberättigade 10,7 9,3 10,0 14,2 6,0 10,0
Kandidater totalt 8,5 5,8 7,4 28,4 26,2 27,4
Centern i Finland CENT 6,9 3,0 5,1 57,8 41,0 50,0
Sannfinländarna SAF 4,8 4,5 4,7 26,0 25,4 25,8
Samlingspartiet SAML 2,6 6,3 4,3 66,1 57,3 62,1
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP 2,8 2,8 2,8 36,7 42,1 39,4
Gröna förbundet GRÖNA 9,8 3,7 6,0 31,7 26,9 28,7
Vänsterförbundet VÄNST 6,4 6,5 6,5 23,9 12,1 18,1
Svenska folkpartiet i Finland SFP 4,3 9,6 7,1 58,7 32,7 44,9
Kristdemokraterna i Finland KD 3,2 2,1 2,6 31,2 24,7 27,9
Blå framtid BLÅ 6,9 4,0 5,9 23,5 14,0 20,4
Övriga 14,4 10,6 13,2 10,3 7,1 9,3

Källa: Riksdagsvalet 2019, uppställning av kandidater. Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 5.4.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. Uppställning av kandidater och bakgrundsanalys av kandidater 2019, 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2019 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 20.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2019/01/evaa_2019_01_2019-04-05_kat_001_sv.html