Begrepp och definitioner

Elev

I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass).

Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.

Elever som intagits eller överförts till specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 elever som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan orsak intagits eller överförts till specialundervisning. Beslutet om intagning eller överföring till specialundervisning har fattats genom ett kommunalt organs beslut och en förutsättning är att sakkunniga och föräldrarna hörts och att en individuell plan för anordnande av undervisning tagits fram. Vid behov har lärokurserna i läroämnena kunnat individualiseras så att de inte är så omfattande som i den allmänna undervisningen. Det har också varit möjligt att förlänga läroplikten, om eleven inte har kunnat nå målen för den grundläggande nioåriga utbildningen.

Fr.o.m. år 2011 har de grundskoleelever som tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställts med elever som får särskilt stöd.

Förskoleundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning avses med förskoleundervisning undervisning av förskoleelever som är inskrivna i grundskolan. Förskole-undervisningen är avsedd för 6-åringar som ska inleda skolgången följande år. Förskoleundervisning ges förutom i förskoleklasser i grundskolor också i daghem. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisning. Till förskoleeleverna räknas också elever med särskilt stöd som har förlängd läroplikt.

Grund för specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan var grunderna för intagning och överföring av elever till specialundervisning under åren 2001-2010 följande:

1. Svår utvecklingsförsening

Grunden för intagning eller överföring till specialelev har varit medelsvår, svår eller ytterst svår fördröjning av elevens utveckling. Elevens lärokurser är alltid delvis eller helt individuella.

2. Lindrig utvecklingsförsening

Grunden för intagning eller överföring till specialelev har varit lindrig försening av elevens utveckling.

3. Olika grader av störningar i hjärnfunktionen, rörelsehandikapp eller motsvarande

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit en neurologisk skada eller utvecklingsstörning såsom ADHD eller ett rörelsehandikapp såsom CP-syndrom.

4. Störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter

Grunden för antagningen eller överföringen till specialelev har varit en störning i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter.

5. Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit autism eller Aspergers syndrom.

6. Inlärningssvårigheter p.g.a. störning i utvecklingen av språkförmågan (dysfasi)

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit störning i utvecklingen av språkförmågan (dysfasi).

7. Synskada

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit synskada

8. Hörselskada

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit hörselskada.

9. Annan orsak än de ovannämnda

Grunden för intagningen eller överföringen till specialelev har varit någon annan orsak än de ovannämnda.

Grunden för specialundervisning baserade sig på beslut om intagning och överföring av elever till specialundervisning.

I statistiken över specialundervisning inom yrkesutbildning var grunderna för specialundervisning under åren 1999-2003 följande:

1. hörselskada

2. synskada

3. skada på stöd- och rörelseorganen

4. kronisk sjukdom

5. utvecklingsförsening

6. svår utvecklingsförsening

7. störningar i känslolivet och

8. annan orsak.

I statistiken över specialundervisning inom yrkesutbildning är grunderna för specialundervisning fr.o.m. år 2004 följande:

01. gestaltnings-, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter (t.ex. AD/HD eller ADD)

02. språkliga svårigheter(t.ex. stora läs- och skrivsvårigheter, svår dysfasi eller dyslexi)

03. interaktions- och beteendestörningar (t.ex. social missanpassning)

04. lindrig utvecklingsförsening (studerande med omfattande inlärningssvårigheter)

05. svår utvecklingsförsening; mellangrav eller grav utvecklingsstörning

06. psykiska kroniska sjukdomar (mentala problem, personer som får rehabilitering på grund av rusmedelsmissbruk)

07. fysiska kroniska sjukdomar (såsom allergi, astma, diabetes, epilepsi, cancer)

08. inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom

09. rörelsesvårigheter och motoriska svårigheter (handikapp som berör stöd- och rörelseorganen, cp-syndrom, kortväxthet)

10. hörselskada

11. synskada

12. annan orsak som kräver specialundervisning

Grunden för specialundervisning fastställs enligt den primära orsaken till att en elev får specialundervisning.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:

11 Grundskolor

12 Specialskolor på grundskolstadiet

19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Intensifierat stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser intensifierat stöd det stöd som ges en elev i enlighet med en plan för lärande inom intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges till elever som behöver regelbundet stöd eller samtidigt flera olika stödformer i sin inlärning eller skolgång (t.ex. stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- eller biträdestjänster). Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande som tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren utifrån en pedagogisk bedömning.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Lärokurser i enskilda läroämnen

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är lärokurserna i läroämnena för elever som har fått ett beslut om särskilt stöd fr.o.m. år 2011 följande:

1. På lärokurserna i alla ämnen tillämpas allmän lärokurs (inga individuella lärokurser)

2. Individuell lärokurs i ett ämne

3. Individuell lärokurs i två-tre ämnen

4. Individuell lärokurs i minst fyra ämnen

5. Eleven studerar enligt verksamhetsområde.

Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen" av begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning".

Orsaker till specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan var orsakerna till specialundervisning på deltid under läsåren 2001/2002-2009/2010 följande:

1) talstörning

2) läs- och skrivsvårigheter

3) matematiksvårigheter

4) svårigheter med inlärningen av främmande språk

5) anpassningssvårigheter eller störning i känslolivet eller

6) andra svårigheter med inlärning.

Grunden för specialundervisning på deltid fastställdes enligt den primära orsaken till att en elev får specialundervisning.

Plats för anordnande av specialundervisning

Under åren 2001-2010 var platserna för anordnande av specialundervisning för elever som intagits eller överförts till specialundervisning följande:

1. Undervisningen sker helt i en grupp för allmän undervisning: eleven är helt integrerad i en grupp för allmän undervisning.

2. Undervisningen sker delvis i en grupp för allmän undervisning: eleven studerar delvis i specialklass eller specialgrupp och delvis i en grupp för allmän undervisning

3. Specialgrupp, specialklass: eleven studerar i en specialgrupp eller -klass.

Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "plats för anordnande av specialundervisning" av begreppet "plats för genomförande av specialundervisning".

Plats för genomförande av specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är undervisningsplatserna för elever som har fått ett beslut om särskilt stöd fr.o.m. år 2011 följande:

1. Undervisning sker helt i grupper inom den allmänna undervisningen

2. Undervisningen sker till 51-99 % i grupper inom den allmänna undervisningen

3. Undervisningen sker till 21-50 % i grupper inom den allmänna undervisningen

4. Undervisningen sker till 1-20 % i grupper inom den allmänna undervisningen

5. Undervisning sker helt i en specialgrupp eller -klass.

Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "plats för genomförande av specialundervisning" av det gamla begreppet "plats för anordnande av specialundervisning".

Specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisningen avses med specialundervisning undervisning som anordnades för elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 och som fr.o.m. år 2011 anordnas för elever som får särskilt stöd på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan jämförbar särskild orsak. Till specialundervisningen hör också specialundervisning på deltid, som en elev kan få vid sidan av den övriga undervisningen om eleven har svårigheter med inlärning eller skolgång.

I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (fr.o.m. år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för anordnande av undervisning.

Specialundervisning på deltid

I statistiken över specialundervisning i grundskolan avses med specialundervisning på deltid undervisning som en elev kan få vid sidan av den övriga undervisningen, om eleven har svårigheter med inlärning eller skolgång. Eleven kan få specialundervisning på deltid samtidigt med intensifierat eller särskilt stöd.

Studerande

Med studerande i yrkesutbildning avses studerande som den 20 september deltog i yrkesutbildning enligt läroplan och studerande som skrivit in sig vid läroanstalten under kalenderåret och deltar i utbildning som förbereder för yrkesprov.

Särskilt stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser särskilt stöd det stöd som ges en elev i enlighet med ett skriftligt beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd ges till de elever för vilka genomförandet av målen för växande, utveckling och lärande inte uppnås i tillräcklig utsträckning med andra stödåtgärder. Särskilt stöd anordnas inom antingen allmän eller förlängd läroplikt och den består av specialundervisning och annat stöd.

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas hörs eleven och vårdnadshavaren och en pedagogisk utredning görs. I den ingår en bedömning av behovet av särskilt stöd. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs 2 och före uppflyttningen till årskurs 7. En individuell plan för anordnande av undervisning tas fram åt en elev som får särskilt stöd.

Stödet för inlärning och skolgång kan indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd. Grundskolelever som under tidigare år (1995-2010) tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställs med elever med särskilt stöd.

Tilläggsundervisning

I statistiken över grundskole- och specialundervisning samt i statistiken över vuxenutbildning vid läroanstalter avses med tilläggsundervisning en frivillig ettårig tilläggsklass (årskurs 10) som är avsedd för unga som avlagt hela den grundläggande utbildningen. Till elever i tilläggsundervisning hör också elever med särskilt stöd som har förlängd läroplikt.

Undervisningsarrangemang i specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan var undervisningsarrange-mangen för elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 2001-2010 följande:

1. Undervisningsarrangemanget allmän undervisning: eleven studerar lärokurser enligt undervisningsplanen för allmän undervisning

2. En del av lärokurserna är individuella: eleven studerar i ett eller flera läroämnen en individuell lärokurs som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.

3. Alla lärokurser är individuella: eleven studerar i alla läroämnen individuella lärokurser som är mindre omfattande än i den allmänna undervisningen.

Fr.o.m. år 2011 motsvaras begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning" av begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen".

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningssektor

I läroanstaltsstatistiken indelas utbildningen i följande utbildningssektorer:

  • grundskoleutbildning
  • gymnasieutbildning
  • yrkesutbildning
  • yrkeshögskoleutbildning
  • universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 3-6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det är frivilligt att delta i förskoleundervisningen.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Årskurs

I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass).

Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Specialundervisning [e-publikation].
ISSN=1799-1609. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 2.9.2014].
Åtkomstsätt: http://tilastokeskus.fi/til/erop/kas_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Utbildning > Specialundervisning > Begrepp och definitioner

Statistik

Utbildning

Specialundervisning

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter