Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Förtjänstnivåindex 2020, 2:a kvartalet

Chefernas löner har utvecklats snabbast under detta årtionde

Enligt det index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp har förändringen av löner utvecklats snabbast i yrkesgrupperna för chefer och experter och långsammast i yrkesgruppen för kontors- och kundtjänstpersonal under åren 2010–2013. Då man granskar förändringen av lönerna totalt under åren 2010–2013 , har chefernas löner stigit med 10,8 procent, experternas med 9,3 procent och kontors- och kundtjänstpersonalens med 5,6 procent (Figur 1).

Figur 1. Förändring av löner under åren 2010–2013 enligt index för ordinarie förtjänst som standardvägts efter yrkesstruktur, arbetsgivarsektorer totalt

Figur 1. Förändring av löner under åren 2010–2013 enligt index för ordinarie förtjänst som standardvägts efter yrkesstruktur, arbetsgivarsektorer totalt

I oktober 2013 publicerade Statistikcentralen för första gången statistik som beskriver inverkan av förändringar av yrkesstrukturen. För statistiken utvecklades ett nytt index baserat på indexet för ordinarie förtjänst 2010=100, där man för varje löntagargrupp i indexet standardvägde andelarna av huvudyrkesgrupper. Dessa huvudgrupper är tio till antalet från chefer till övriga arbetstagare. Uppgifter om löneutveckling som standardvägts efter huvudyrkesgrupp publiceras en gång om året.

Löneutvecklingen i olika huvudyrkesgrupper varierar efter sektor

När man granskar förändringarna efter arbetsgivarsektor, accentueras den snabba utvecklingen av löner för chefer och experter respektive den långsamma utvecklingen av löner för kontors- och kundtjänstpersonal särskilt inom den privata sektorn (Figur 2). Under åren 2010–2013 var förändringen av chefernas löner inom den privata sektorn 11,5 procent, inom kommunerna 7,6 procent och inom staten 8,2 procent. Kontors- och kundtjänstpersonalens motsvarade siffror var inom den privata sektorn 4,8 procent, inom kommunerna 7,1 procent on inom staten 8,9 procent.

Figur 2. Förändring av löner under åren 2010–2013 enligt index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp

Figur 2. Förändring av löner under åren 2010–2013 enligt index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp

Förändring av yrkesstukturen höjer medellönerna inom staten och kommunerna

Under åren 2010–2013 har förändringen av yrkesstrukturen medfört att utvecklingen av medellönerna årligen accelererat inom både staten och kommunerna. T.ex. i yrkesgrupperna för specialister och chefer har löntagarna ofta högre högskoleexamen, och i dessa yrken är lönenivån också högre än i genomsnitt. Ökningen av dessa yrkens andel leder till en snabbare ökning av de genomsnittliga lönerna. Detta syns tydligast särskilt i löneutvecklingen inom staten och kommunerna. Av figur 3 framgår hur indexet för ordinarie förtjänst stigit inom statssektorn och kommunsektorn under åren 2010–2013 mer än indexet som standardvägts efter yrke, där inverkan av förändringen i yrkesstrukturen på ökningen av medellöner har eliminerats.

Figur 3. Årsförändring av löner under åren 2010–2013 efter arbetsgivarsektor enligt index för ordinarie förtjänst och index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp

Figur 3. Årsförändring av löner under åren 2010–2013 efter arbetsgivarsektor enligt index för ordinarie förtjänst och index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp
Inom den privata sektorn har utvecklingen varit varierande. Indexet som standardvägts efter yrke har sammanlagt stigit mer under åren 2010–2013 än indexet för ordinarie förtjänst. När man granskar årsutvecklingen inom den privata sektorn framgår det av figuren att indexet för ordinarie förtjänst stigit mer under åren 2011–2012 än indexet som standardvägts efter yrke och tvärtom under åren 2010–2011 och 2012–2013.

Utvecklingen inom den privata sektorn förklaras bl.a. av att andelen för yrkesgruppen för chefer har sjunkit under åren 2010–2013. Eftersom chefernas genomsnittliga ordinarie löner är högre än de genomsnittliga ordinarie lönerna i yrkesgrupperna totalt, betyder minskningen av andelen chefer att ökningen av medellönerna inom den privata sektorn avtagit. Å andra sidan har andelen för yrkesgruppen service- och försäljningspersonal ökat inom den privata sektorn under åren 2010–2013. De genomsnittliga ordinarie lönerna inom denna yrkesgrupp är emellertid lägre än de genomsnittliga ordinarie lönerna i yrkesgrupperna totalt. Av denna anledning betyder ökningen av andelen service- och försäljningspersonal att också ökningen av de genomsnittliga ordinarie lönerna avtagit inom den privata sektorn. Eftersom det bara finns undersökningsmaterial från en kort tidsperiod, kan man inte på basis av det dra slutsatser om inverkan av förändringen i yrkesstrukturen inom den privata sektorn på lång sikt.

Uppgifter arbetsgivarsektorvis gällande det index som standardvägts efter huvudyrkesgrupp finns i databastabellen för statistiken Förtjänstnivåindex (Ammatin pääluokan mukaan vakioitu säännöllisen ansion indeksi 2010=100).


Källa: Förtjänstnivåindex 2014, 2:a kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Anu Uuttu 029 551 2322, Harri Nummila 029 551 3235, palkat.indeksit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala


Uppdaterad 27.8.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Förtjänstnivåindex [e-publikation].
ISSN=1798-7806. 2:a kvartalet 2014, Chefernas löner har utvecklats snabbast under detta årtionde . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 28.9.2020].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ati/2014/02/ati_2014_02_2014-08-27_kat_001_sv.html