Boendeförhållanden i Finland år 2008

Över 2,7 miljoner bostäder

I slutet av år 2008 fanns det 2 768 000 bostäder i Finland. Bostadsbeståndet ökade med nästan 36 000 bostäder från året förut. Från år 1990 har bostadsbeståndet ökat med 558 000 bostäder, dvs. med ungefär 31 000 bostäder per år. Ökningen har avtagit jämfört med 1980-talet. Ännu under 1980-talet ökade bostadsbeståndet i medeltal med 37 000 bostäder per år. Bostadsbyggandet har koncentrerat sig till urbana kommuner. Av bostäder som färdigställts åren 1995-2008 finns 77 procent i urbana kommuner. Det fanns 269 000 bostäder som inte var stadigvarande bebodda. Antalet bostäder som inte är stadigvarande bebodda ökade med 9 000 bostäder jämfört med förra året. Det är 90 000 bostäder mer än år 1990.

Nya bostäder i allmänhet i flervåningshus

Hälften av finländarna bodde i fristående småhus, trots att bara 40 procent (1 112 000) av bostäderna fanns i fristående småhus. Radhusbostäderna var 382 000 till antalet och utgjorde alltså 14 procent av bostadsbeståndet. Av samtliga bostäder fanns nästan hälften (44 procent), dvs. 1 219 000 bostäder i flervåningshus, trots att bara en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Ännu år 1990 fanns det nästan lika många fristående småhus och flervåningshus. Då fanns det 939 000 bostäder i flervåningshus och i fristående småhus endast 4 000 färre. Under 1990-talet ökade emellertid andelen bostäder i flervåningshus. I slutet av år 2008 fanns det 106 000 bostäder fler i flervåningshus än bostäder i fristående småhus. Antalet radhus har ökat över tiofalt från år 1970. År 1970 fanns det bara 30 000 radhuslägenheter. I slutet av år 2008 fanns det redan 382 000 radhuslägenheter.

Medelytan i bostäderna 79 kvadratmeter

Den genomsnittliga lägenhetsytan i bostäder var 79,1 kvadratmeter. Medelytan i bostäder har ökat med ungefär 19 kvadratmeter sedan år 1970. Medelytan i enrummare var i slutet av år 2008 34 m2, i tvårummare 55 m2 och i bostäder med tre rum och kök 79 m2. Medelytan i ägarbostäder var 94 m2 och i hyresbostäder 54 m2. Trots att medelstorleken på bostäder ökat fanns det ungefär 117 000 bostäder med en golvyta på under 30 m2. Å andra sidan hade bara 26 procent av bostäderna en golvyta på 100 m2 eller mer. Enrummarna var 405 000 till antalet och utgör alltså 15 procent av bostadsbeståndet. Den vanligaste bostadstypen var två rum och kök eller kokvrå. Det fanns 830 000 lägenheter av den här typen. Allt som allt utgjorde de omkring 30 procent av hela bostadsbeståndet.

Bostadshushållets medelstorlek 2,09 personer

Det fanns 2 499 000 bostadshushåll, av vilka 1 015 000, dvs. 41 procent, bestod av en person. Medelstorleken på ett bostadshushåll var 2,09 personer. Ännu år 1970 var medelstorleken tre personer. Bostadshushållens storlek varierar efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,03 personer, medan bostadshushållen i landskommuner bestod av 2,23 personer. Bostadshushållens sammansättning varierar på landsorten och i städerna. Det fanns fler enpersonsbostadshushåll i urbana kommuner (43 %) än i landsbygdskommuner (36 %). Ett bostadshushåll förfogade ca 81 kvadratmeter bostadsyta, per person utgjorde detta 39 kvadratmeter.

Räknat per person minskar golvytan betydligt då bostadshushållet ökar i storlek. En person som bodde ensam förfogade i medeltal över 58 kvadratmeter och ett bostadshushåll med två personer förfogade över 43 kvadratmeter. Ett bostadshushåll som bestod av sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande. Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll som bodde i ägarbostad förfogade i medeltal 41 kvadratmeter lägenhetsyta per person och ett bostadshushåll som bodde i hyresbostad förfogade 32 kvadratmeter per person.

Boendetätheten varierade mellan olika hyresbostäder. Boendetätheten var minst i fritt finansierade hyresbostäder, 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna var inte stora. I aravahyresbostäder fanns det 32 kvadratmeter per person och i räntestödshyresbostad 30 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostad hade man 31 kvadratmeter utrymme per person.

Golvyta (m2) per person efter personantal 1990-2008

År Personantal
Alla bostadshushåll 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer
1990 31,4 51,8 37,0 29,4 25,0 21,7 19,0 14,8
1995 33,4 54,0 39,2 30,4 25,3 21,9 19,0 15,0
2000 35,3 55,6 40,8 31,4 26,0 22,5 19,4 15,4
2005 37,5 57,0 42,4 32,3 27,3 23,7 20,4 16,3
2008 38,6 58,0 43,3 32,9 28,0 23,3 20,9 16,7

En fjärdedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2008 var 228 000 bostadshushåll trångbodda och sammanlagt 947 000 personer bodde trångt. Ett hushåll med fler än en person per rum bor trångt. En person som bor ensam betraktas alltså inte som trångbodd. Då man inte räknar med dem som bor ensamma, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och var fjärde finländare bodde i en trång bostad. Från året förut minskade antalet trångbodda hushåll med 2 300 och antalet trångbodda personer med 11 000.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de stadigvarande bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 31 procent, men bara 1,3 miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att de bostadshushåll som bor i hyresbostäder består av färre antal personer än de bostadshushåll som bor i ägarbostäder. Det fanns 824 000 hyresbostäder i slutet av år 2008. Antalet hyresbostäder hade ökat med 278 000 från år 1990. I slutet av år 2008 fanns det redan över 32 000 bostadsrättsbostäder. Av dessa befann sig 43 procent i huvudstadsregionen.

Bostäder efter upplåtelseform 1960 — 2008

Bostäder efter upplåtelseform 1960 — 2008

I synnerhet unga bostadshushåll bodde i hyreslägenheter. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll som bor i hyreslägenheter. I bostadshushåll där den äldsta personen var under 30 år bodde 70 procent i hyreslägenheter, en tredjedel av bostadshushållen i åldern 30-44 år och bara 22 procent av bostadshushållen bestående av 45-åringar eller äldre bodde i hyreslägenheter. Huset ägs mest sannolikt av bostadshushåll vars äldsta person är 45-74 år. 44 procent av bostadshushållen i denna åldersklass bodde i ett hus som de själva ägde. Å andra sidan är ägandet av eget hus mera sällsynt i äldre bostadshushåll. När den äldsta personen är äldre är ägande av bostadsaktie den mest allmänna boendeformen I bostadshushåll där den äldsta personen var över 65 år bodde 38 procent i en bostadsaktie som de själva ägde.

24 000 personer över 65 år bodde i flervåningshus med fler än tre våningar och utan hiss

Det fanns ungefär 21 000 flervåningshus med fler än tre våningar och omkring 3 300 saknade hiss. Det fanns 109 000 bostäder i dessa hus och sammanlagt 148 000 boende. Av de boende hade 24 000 fyllt 65 år. I hus med tre våningar var en hiss ännu mer sällsynt. Av de 342 000 bostäderna i trevåningshus var 12 procent belägna i hus med hiss. Nästan en halv miljon finländare bodde i trevåningshus utan hiss och av dessa hade 72 000 fyllt 65 år.


Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö (09) 1734 3211, Arja Tiihonen (09) 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen (09) 1734 3232

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 15.12.2009

Innehållet (Bostäder och boendeförhållanden 2008)

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Bostäder och boendeförhållanden [e-publikation].
ISSN=1798-6753. 2008, Boendeförhållanden i Finland år 2008 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2014].
Åtkomstsätt: http://tilastokeskus.fi/til/asas/2008/asas_2008_2009-12-15_kat_001_sv.html.

Olet sivulla:

Förstasidan > Statistik > Boende > Bostäder och boendeförhållanden > 2008 > Boendeförhållanden i Finland år 2008

Statistik

Boende

Bostäder och boendeförhållanden

Länk till rss-flöde

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter