Begrepp: L

De begrepp som beskrivs på dessa sidor är ord och uttryck som används i statistiken i en viss, begränsad betydelse. I vardagligt tal kan ordet ha en annan betydelse. Samma begrepp kan betyda olika saker i olika statistikgrenar. Till exempel har begreppet ”arbetslös” tre olika definitioner.

I samband med varje definition finns information om i vilken statistikgren begreppet används. Om du söker statistikuppgifter, gå från definitionen till statistikens sida.

Sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i den nationella inventeringen av växthusgasutsläpp.

Inom sektorn rapporteras förändringar i kollager såsom trädbestånd och mark samt metan- och dikväveoxidutsläpp t.ex. från dikad mark, men dikväveoxidutsläpp från jordbruksmark rapporteras inom jordbrukssektorn.

Läs hela definitionen

Lagerinvesteringar mäts som värdet av uppbyggnad av lager minus värdet av uttag ur lager och värdet av alla återkommande lagerförluster. Lager kan omfatta insatsvaror och halvfabrikat, varor i arbete, färdigvaror och handelsvaror.

Läs hela definitionen

I lagervärdet ingår alla de varor som enligt företagets bokföring hör till omsättningstillgångarna. Enligt 4 kapitel 4§ i bokföringslagen 1336/1997 är omsättningstillgångar sådana tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas.

I lagren ingår också varulager utomlands samt bindande leveransavtal, ifall de hör till företagets omsättningstillgångar. Lager som uppkommer i samband med premiearbete meddelas av det företag på vars uppdrag premiearbetet utförs.

Läs hela definitionen

För utvecklandet av regionerna och för planeringen av områdenas disposition indelas landet i landskap. Landskapen och landskapsförbunden utgör områden som består av kommuner som bildar en ändamålsenlig helhet i funktionellt och ekonomiskt hänseende samt med tanke på planeringen av området. Statsrådet beslutar om landskapens antal, områden och namn efter att ha hört de berörda förbunden på landskapsnivå och kommunerna.

Landskapsförbunden sköter intressebevakningen för kommunerna på sitt område. Numera ansvarar de också för den regionala utvecklingen på sitt verksamhetsområde. Genom statsrådets principbeslut (6.2.1997) har landskapsförbundens områdesindelning lagts till grund för områdesindelningen för statens regionförvaltningsmyndigheter.

Som huvudsaklig regionindelning för statistiska ändamål rekommenderas NUTS-indelningen, EU:s officiella regionindelning. I Finlands NUTS-indelning representerar Fastlandsfinland och Åland NUTS 1-nivån, medan storområdena representerar NUTS 2-nivån. Landskapen borde motsvara NUTS 3-regionerna, men i NUTS 2021 motsvarar de landskapsindelningen före 1.1.2021, dvs. Finlands NUTS 2021 förblir oförändrad jämfört med NUTS 2016. Kommunerna bildar en LAU-nivå (Local Administrative Unit).

Landskapens officiella namn har fastställts genom beslut av statsrådet 26.2.1998. Beslutet trädde i kraft 1.3.1998.

Läs hela definitionen

För utvecklandet av regionerna och för planeringen av områdenas disposition indelas landet i landskap. Landskapsförbunden sköter intressebevakningen för kommunerna på sitt område och ansvarar för den regionala utvecklingen på sitt verksamhetsområde.

Genom statsrådets principbeslut (6.2.1997) har landskapsförbundens områdesindelning lagts till grund för områdesindelningen för statens regionförvaltningsmyndigheter. Sedan september 1997 råder det en exakt motsvarighet mellan landskapens områden och områdena för de landskapsförbund som företräder dem.

Landskapen och landskapsförbunden utgör områden som består av kommuner som bildar en ändamålsenlig helhet i funktionellt och ekonomiskt hänseende samt med tanke på planeringen av området. Statsrådet beslutar om landskapens antal, områden och namn efter att ha hört de berörda förbunden på landskapsnivå och kommunerna.

Läs hela definitionen

Allmän väg som underhålls av staten. Landsvägar indelas efter sin betydelse i huvudvägar, stamvägar, regionala vägar och förbindelsevägar.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Oledat vägfordon som uteslutande eller huvudsakligen är avsett för varutransport med en totalmassa som är större än 3,5 ton.

Läs hela definitionen

Lastens vikt i förhållande till lastbilens bärförmåga.

Läs hela definitionen

Den plats där godset lastades på ett vägmotor fordon för varutransport eller där dragfordonet byttes.

Läs hela definitionen

Lasttypen anger i hurdan transportenhet varan fraktas.

Läs hela definitionen

Högsta volym som är tillgänglig i fordonet (t.ex. mätt i kubikmeter) för varutransport.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Dragfordon till vilken en släpvagn eller släpvagnar är kopplad.

Läs hela definitionen

Ett ledigt arbete är antingen ett helt nytt arbetstillfälle eller en vakans som arbetsgivaren aktivt söker besätta. Arbetet bör kunna sökas även av utomstående och bör vara planerat att besättas omedelbart eller inom en nära framtid.

Läs hela definitionen

Med levande födda avses nyfödda som efter födseln andats eller visat andra tecken på liv. I statistiken över folkmängden beaktas bara levande födda barn till kvinnor som är fast bosatta i Finland.

Läs hela definitionen

Värdet på de varor och leveranser som levererats under månaden.

Läs hela definitionen

Lägre påbyggnadsexamen vid universitet.
Anmärkning:
Licentiatexamen är en mellanexamen inom påbyggnadsutbildningen vid universitet och den näst högsta högskoleexamen. Undantag är områdena medicin, odontologi och veterinärmedicin där licentiatexamen är högre högskoleexamen.

Läs hela definitionen

Likarepresentativitet är en egenskap som krävs av förteckningen över poster i en basgrupp varvid varje medlemsstat kan prismäta det antal representativa produkter som motsvarar produkternas heterogenitet och prisnivåer ingående i basgruppen samt utgifterna inom basgruppen.

Läs hela definitionen

Tidtabellsenlig flygtrafik.

Läs hela definitionen

Avsikten med livsfasindelningen är att särskilja mellan bostadshushållens olika livsskeden, som i allmänhet skiljer sig från varandra med avseende på inkomster och konsumtion. Livsfasindelningen görs utgående från bostadshushållstyp, referenspersonens ålder och barnens ålder.

Bostadshushållets livsfasskede beskrivs med hjälp av referenspersonens ålder i det fall att bostadshushållet inte omfattar en familj (enpersonshushåll, barnlösa hushåll med minst två personer). På samma sätt gör man i fråga om barnlösa gifta och samboende par. Barnfamiljers livsskeden beskrivs däremot med hjälp av barnets eller barnens ålder. Sedan år 1993 har familjer som består av samboende par med barn och familjer som består av gifta par med barn klassificerats för sig.

Läs hela definitionen

Med livslångt lärande avses allt lärande under en människas livstid som syftar till att utveckla hennes kunskaper och färdigheter inom privatlivet, samhällslivet, det sociala livet och/eller arbetslivet.

Läs hela definitionen

Arbetsgivaren stänger arbetsplatsen och avbryter löneutbetalningen.

Läs hela definitionen

Med "logi" (tourist accomodation) avses i turiststatistiken vilka inkvarteringslokaler som helst, som erbjuds turisterna regelbundet (eller sporadiskt). Logitjänsterna kan vara avgiftsbelagda eller avgiftsfria.

Läs hela definitionen

Rälsfordon med egen motor för att dra och skjuta på ett tåg.

Läs hela definitionen

Företag i samma land, som ägs av samma kontrollerande aktör, hör till en lokal företagsgrupp. Utländska dotterbolag samt de inhemska dotterbolag där den inhemska ägarkedjan går via utlandet, ingår inte i en lokal företagsgrupp.

Läs hela definitionen

En lokalenhet är underenhet till en företagsenhet och som fås då företaget delas på funktioner som är belägna på olika adresser. Företagets funktioner som är belägna på en viss adress. En lokalenhet kan verka inom flera olika näringsgrenar.

Definitionen bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG 696/93) och på förordningen (EG 177/2008) rörande företagsregister.

Läs hela definitionen

Av loket tillryggalagd en kilometer lång sträcka.

Läs hela definitionen

Den plats där godset lossades från ett vägmotorfordon för varutransport eller där dragfordonet byttes.

Läs hela definitionen

Ett luftfartyg är ett transportmedel som rör sig i atmosfären såsom flygplan, helikopter och varmluftsballong.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Lägsta högskoleexamen vid universitet.

Läs hela definitionen

Som lärare inom kommunsektorn definieras de personer som följer tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningsbranschen (finns bara på finska). Lärare inom staten och den privata sektorn har definierats på basis av yrkesbenämning eller yrkesgrupp.

Läs hela definitionen

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läs hela definitionen

Till läroanstalter inom skolväsendet räknas i regel de läroanstalter vilkas verksamhet regleras av någon författning som gäller undervisningsverksamhet eller vilkas verksamhet kan jämställas med verksamheten vid läroanstalter där undervisningen bygger på författningar.

Basindelningen av läroanstalter inom skolväsendet är:
- Allmänbildande läroanstalter
- Yrkesläroanstalter
- Högskolor
- Andra läroanstalter inom skolväsendet.

Definitionen bygger på Statistikcentralens klassificering av läroanstalter - Oppilaitosluokitus ja -luettelo 1995. Helsingfors: Statistikcentralen, 1996. Utbildning, 1996, 3)

Läs hela definitionen

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter bygger läroanstaltens undervisningsspråk på myndigheternas beslut om undervisningsspråket. En läroanstalt kan ge undervisning också på andra språk än det som fastställs i beslutet.

Läroanstaltens undervisningsspråk indelas i följande grupper:
1 finska
2 svenska
3 finska/svenska
4 engelska
5 samiska
9 annat.

Läroanstaltens undervisningsspråk är finska/svenska, då undervisning ges på båda språken.

Läs hela definitionen

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter indelas läroanstalternas ägare i följande ägargrupper:
1 Privat
2 Staten
3 Kommun
3 Samkommun
5 Landskapet Åland
9 Annan.

Läs hela definitionen

I läroanstalternas driftsutgifter ingår driftsutgifterna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning.

Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen. Till driftsutgifterna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har ytterligare kalkylmässigt räknats arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter för undervisningspersonal i kommunerna åren 1995-2001.

Till utgifterna för grundläggande utbildning har räknats utgifterna i grundskolor, specialskolor och övningsskolor på grundskolenivå och grundnivån i andra skolor som motsvarar grundskolan. Utgifterna i sjukhus- och handikappundervisningen samt statens skolhem ingår i uppgifterna. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. Sedan år 1999 omfattar utgifterna också den grundläggande utbildning som anordnas vid folkhögskolorna. Utgifterna för förskoleundervisning som ägt rum i samband med grundskolor före år 2000 ingår i utgifterna för den grundläggande utbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande i grundläggande utbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data. I kommunernas och samkommunernas utgifter omfattar utgifterna för grundläggande utbildning inte återbäringssystemets mervärdesskatt förutom i fråga om små projekt.

Utgifterna för gymnasieutbildningen omfattar gymnasiernas utgifter och utgifterna för gymnasieutbildning vid övningsskolor och andra läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Från och med år 1999 inkluderar utgifterna också gymnasieutbildning som anordnas vid folkhögskolor. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. I beräkningen av utgifterna per studerande i gymnasieutbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data.

Utgifterna för yrkesutbildning omfattar utgifterna för den grundläggande yrkesutbildning som leder till examen vid yrkesläroanstalter (inkl. musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter, folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna) och statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildningen som ordnas vid läroanstalt. I tidsserieuppgifterna ingår utgifterna för den grundläggande yrkesutbildningen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna från och med år 1999. Utgifterna för särskilda yrkesläroanstalter ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalt ingår i figurerna från och med år 2001. Statsandelsfinansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstaltsform ingår in publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2015. Utgifterna för läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF). Läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning i publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2018. Uppgifterna omfattar inte utgifter för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, kompletterande utbildning som länsstyrelserna köpt och avgiftsbelagd serviceverksamhet. Utgifterna för de temporära yrkeshögskolorna, läroanstalterna på Åland och de militära yrkesläroanstalterna ingår inte i utgifterna för yrkesutbildning.

Yrkeshögskoleutbildningen inkluderar utgifterna för yrkeshögskolor. Utgifterna för yrkeshögskoleutbildningen på Åland ingår inte i siffrorna. På grund av revidering av yrkeshögskolelagen och ändringar i datainsamlingen är uppgifterna för år 2015 inte helt jämtförbara med tidigare års uppgifter. Uppgifterna före år 2015 är baserad på uppgifterna som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar. Fr.o.m. år 2015 är uppgifterna insamlat av Undervisnings- och kulturministeriet. Fr.o.m. år 2015 utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i yrkeshögskoleutbildningens utgifter. Före år 2015 en del av utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i utgifterna för yrkesutbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår inte de nya studerande som anmält sig som frånvarande i antalet studerande i yrkeshögskoleutbildning.

Universitetsutbildningen och -forskningen omfattar universitetens utgifter. Med driftsutgifter avses budgetfinansierade verksamhetsutgifter enligt statens bokslut inklusive utgifterna för husbyggnad och anskaffning av fastigheter. Ytterligare ingår universitetens externa forskningsfinansiering i driftsutgifterna för universitetsutbildning och -forskning. I universitetens utgifter ingår hyrorna för statens fastighetsverk från år 1995 (år 1995 bara en del av kostnadsåret). I beräkningen av utgifterna per studerande ingår den externa forskningsfinansieringen i utgifterna för universitetsutbildning och -forskning. På grund av de ändringar som beror på revideringen av universitetslagen är uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. År 2010 innehåller uppgifterna inte reservationsanslag till universitetens verksamhetsutgifter och universitetens gemensamma utgifter. Fr.o.m. år 2010 innehåller uppgifterna utgifterna under moment 29.40.50 Statlig finansiering av universitetens verksamhet. Övningsskolornas och Nationalbibliotekets utgifter samt kompensation för mervärdesskatt till universiteten ingår inte i siffrorna.

Läs hela definitionen

I näringsgrensindelningen (TOL 2002) placeras yrkeshögskolorna i gruppen för högskolor. I statistiken över lärare har man bildat läroanstaltsgrupper, där yrkeshögskolorna bildar en egen grupp. Vid slutledningen har man varit tvungen att använda olika hjälpvariabler för de yrkeshögskolors del där man med utbildningsanordnarens kod ordnar både yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Även för dessa är man tvungen att härleda bara de fall där uppgifterna finns i samma register.

Läs hela definitionen

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroavtalsutbildning sådan läroavtalsutbildning som leder till examen.
Läroavtalsutbildning är i huvudsak utbildning som ordnas på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med studier i andra inlärningsmiljöer.
Läroavtalsutbildningen leder till samma yrkesinriktade grundexamina som den utbildning som ordnas vid läroanstalterna. Inom utbildningen kan man också avlägga yrkes- och specialyrkesexamina.

Läs hela definitionen

I Statistikcentralens utbildningsstatistik hör idrottsutbildningscentrer, folkhögskolor, medborgarinstitut, arbetarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet till läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Läs hela definitionen

I Statistikcentralens utbildningsstatistik avses med läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen en läroinrättning som ger utbildning inom någon eller några av följande områden: hantverk och konstindustri, mediekultur och informationsvetenskaper, litteratur, teater och dans, musik, bildkonst, kultur- och konstforskning samt några andra ospecificerade kultursektorer. Utbildning som leder till examen inom kultursektorn ges på yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsnivå.

Läs hela definitionen

Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen.

Anmärkning:
Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.

Läs hela definitionen

I statistiken över specialundervisning i grundskolan är lärokurserna i läroämnena för elever som har fått ett beslut om särskilt stöd fr.o.m. år 2011 följande:
1. På lärokurserna i alla ämnen tillämpas allmän lärokurs (inga individuella lärokurser)
2. Individuell lärokurs i ett ämne
3. Individuell lärokurs i två-tre ämnen
4. Individuell lärokurs i minst fyra ämnen
5. Eleven studerar enligt verksamhetsområde.

Under åren 2001-2010 motsvaras begreppet "lärokurser i enskilda läroämnen" av begreppet "undervisningsarrangemang i specialundervisning".

Läs hela definitionen

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Läs hela definitionen

En lätt fyrhjuling (L6e) är ett fyrhjuligt motordrivet fordon vars olastade massa är högst 350 kg utan massan hos drivbatterier till elfordon och vars största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h. En fordon i kategori L6e har en motor vars slagvolym om högst 50 cm3, när det är fråga om en ottomotor, eller vars största nettoeffekt är högst 4 kW, när det är fråga om en annan förbränningsmotor eller en elmotor.

Läs hela definitionen

Vägfordon för varutransport med en totalvikt på högst 3 500 kg, som uteslutande eller huvudsakligen är avsett för varutransport.

Skåpbilar som i huvudsak är avsedda för och används till varutransport, pickupbilar och små lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg ingår.

Läs hela definitionen

Låg arbetsintensitet har personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats. I beräkningen sätts arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknas 18–64-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år, personer som uppgett att de i huvudsak är pensionärer, personer som får pensionsinkomst (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster) samt de 60 år fyllda som inte alls är i arbetslivet och vars hushålls huvudsakliga inkomstkälla är pensioner (exkl. familjepensioner, invalidpensioner och privata pensioner som kapitalinkomster). Indikatorn bildas inte alls för hushåll som består av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 65 år. I beräkningen omräknas deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar.

Definitionen av låg arbetsintensitet har reviderats vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifterna om låg arbetsintensitet med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning.

Enligt den gamla definitionen hade personer i ett hushåll vars medlemmar i arbetsför ålder under året arbetade mindre än 20 procent av sin möjliga totala arbetsinsats låg arbetsintensitet. I beräkningen sattes arbetsmånaderna för personer i arbetsför ålder i relation till det teoretiska maximala antalet arbetsmånader för hushållets medlemmar i arbetsför ålder. Till personer i arbetsför ålder räknades enligt den gamla definitionen 18–59-åringar med undantag av studerande i åldern 18–24 år. Indikatorn bildades inte alls för hushåll som bestod av endast minderåriga barn, studerande under 25 år eller personer som fyllt 60 år. Också i den gamla definitionen omräknades i beräkningen deltidsanställningar till heltidsanställningar enligt utförda veckoarbetstimmar.

Läs hela definitionen

Låginkomsttagare är personer vars hushålls disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet (s.k. ekvivalerad penninginkomst) understiger 60 procent av medianinkomsten av de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna för samtliga hushåll. Den andel av befolkningen som ligger under denna inkomstgräns kallas låginkomstgraden. Eurobeloppet för låginkomstgränsen varierar från år till år. Definitionen baserar sig på Europeiska unionens statistikbyrå Eurostats rekommendationer. Finland har ingen officiell nationell definition på låginkomsttagare eller fattigdomsgräns.

I inkomstfördelningsstatistiken började man i statistikföringen av låga inkomster fr.o.m. år 2011 använda begreppet penninginkomster, som uppfyller internationella rekommendationer. I rapporter som publicerats före det användes ett bredare inkomstbegrepp, dvs. hushållens disponibla ekvivalerade inkomster, då den s.k. kalkylerade bostadsinkomsten och försäljningsvinster räknades som inkomst.

Läs hela definitionen

Lån avser bilaterala låneavtal mellan långivare och låntagare och är inte omsättbara. Också långfristiga leasingavtal räknas som lån. Finansiell leasing är vanlig vid hyra av fartyg och stora maskiner. Värdepapperstransaktioner under återköpsavtal, s.k. repor, behandlas enligt internationell praxis som lån mot säkerhet, trots att de juridiskt sett inte är lån. Repor motsvarar lån mot säkerhet som består i värdepapper som ursprungligen ägts av säljaren. Till lån räknas begreppsmässigt också masskuldebrev av typen private placement.

I och med de nya statistikstandarderna (ENS 2010) ändras avgränsningen mellan inlåning och lån på så vis att lån inte längre kan förekomma mellan monetära finansinstitut (MFI) - poster som tidigare klassificerats som lån mellan monetära finansinstitut klassificeras hädanefter som inlåning.

För Finlands betalningsbalans särredovisas inte utbetalda lån och amorteringar, utan lånen rapporteras som nettoförändringar (utbetalningar minus amorteringar). För finansiell leasing redovisas leasingobjektet under varuhandel och leasingavgifterna som lån. Leasingbetalningarna redovisas som amorteringar och räntorna som räntor på övriga investeringar.

Läs hela definitionen

Lån av medel som beviljats av staten för specifika ändamål, t.ex. gårdsbrukslån, markanvändningslån, landsbygdsnäringslån, småindustrilån och liknande typer av lån.

Läs hela definitionen

Främmande kapital - (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Transitoriska skulder + Övriga skulder) i kommunens/samkommunens balansräkning.

En kommuns eller samkommuns lånebestånd består av främmande räntebärande kapital.

Läs hela definitionen

Omfattar följande poster i kommunens/samkommunens balansräkning: övriga lånefordringar (placeringar) + kort- och långfristiga lånefordringar (rörliga aktiva).

Masskuldebrevslån räknas inte in bland lånefordringar i statistiken över bokslutsprognoserna.

Läs hela definitionen

Lånefordringar och kundfordringar (finrep-rapportering)
Till posten räknas utlåning, inlåning mellan monetära finansinstitut och förutbetalda intäkter. Uppgifterna anges till nominellt värde. I denna post ingår inte upplupna räntor, vilket innebär att posten inte direkt motsvarar balansräkningsposten.

Läs hela definitionen

I Eurostats turismstatistik indelas resor med övernattningar i två olika huvudgrupper efter resans längd: korta resor och långa resor. Den korta resan omfattar 1-3 övernattningar och den långa minst fyra övernattningar. Resans längd är högst ett år (12 månader).

I den finländska reseundersökningen hänvisar längden till resans totala längd från ursprungsorten eller ursprungslandet, då övernattningarna innefattar också resande över natten på fartyg, tåg eller andra transportmedel.

Läs hela definitionen

En långtidsarbetslös är en person som varit arbetslös utan avbrott i 12 månader eller längre.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).

Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.

Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.

Jfr Totallön

Läs hela definitionen

Löneinkomster inbegriper alla inkomster som betalats som lön till hushåll, antingen i pengar eller som naturaförmåner. I inkomstbegreppet ingår inkomster av anställningsoptioner i naturaförmåner och därmed i löner. Begreppet löneinkomster som använts i inkomstfördelningsstatistiken omfattar utöver löneinkomster för ordinarie arbetstid också bl.a. övertidsersättning samt inkomster från bisysslor. Enligt inkomstfördelningsstatistikens inkomstbegrepp räknas även realiserade anställningsoptioner som löneinkomster.Från löneinkomsten har avdragits kostnader för löneinkomstens förvärvande, utom resekostnader.

Läs hela definitionen

Lönekostandsindexet, som ingår i arbetskraftskostnadsindexet, mäter förändringar i lönekostnader som räknats per arbetad timme. Till lönekostnader hör alla löner och arvoden enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd, alltså även kostnader som förorsakats av naturaförmåner och optionssystem.

Läs hela definitionen

Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.

Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.

Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.

Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.

Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Lönesumman utgör summan av bruttolöner som betalats till arbetstagaren utan anställningsoptioner.

Läs hela definitionen

Lönesummaindex för byggnadsföretag beskriver utvecklingen av lönesumman hos företag som betalar arbetsgivarprestationer. För indexet beräknas som underindex lönsummaindex för husbyggande och anläggningsverksamhet. Variabeln som granskas är förskottsinnehållspliktiga löner som utgör grunden för betalning av arbetsgivarens socialskyddsavgifter.

Indelningen i husbyggande samt anläggningsverksamhet bygger på handboken Näringsgrensindelningen 1995 (Handböcker 4, Statistikcentralen).

Indexets basår är 1995 (1995 = 100).

Vid indexberäkningen används skatteförvaltningens material som Statistikcentralen kompletterar.

Indextalet produceras med en panelmetod. Panelen består av de företag med uppgifter från den månad som granskas samt motsvarande månad året innan. På basis av dessa företag beräknas den procentuella förändringen inom näringsgrenen. Indexserien förlängs utgående från dessa förändringar. Från beräkningen raderas företag som har en utveckling som betydligt avviker från den allmänna utvecklingen inom näringsgrenen.

Indexserien börjar från och med januari 1995. Förutom den ursprungliga indexserien beräknas en säsongrensad serie och trendserie. Den korta tidsserien försvårar beräkningen av indexet. Vid granskning av trender lönar det sig därför att också följa den ursprungliga seriens utveckling.

Läs hela definitionen

Det finns flera definitioner av detta begrepp

Läs hela definitionen

Jaa