XXXXXXXXXXXXXXXXXX

Begrepp och definitioner

Uppgiftslämnarenhet

I volymindexet för industriproduktionen är uppgiftslämnarenheten ett företag eller ett företags arbetsställe, vars huvudsakliga näringsgren är tillverkning (B Utvinning av mineral eller C Tillverkning eller D Försörjning av el, gas, värme och kyla eller E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering). På så sätt omfattar enkäten också arbetsställen inom icke-industriella företag, om dessa bedriver industriell verksamhet.

Med arbetsställe avses en ekonomisk enhet där man under samma ägande eller övervakning, vanligen på en ort, bedriver produktion av varor och tjänster som är så lika varandra som möjligt. Ett arbetsställe kan som sådant bilda ett företag (företag med ett arbetsställe) eller vara en tydligt avgränsad del av ett företag (företag med flera arbetsställen).

Volymindexet beskriver förädlingsvärdet till fasta priser. Målet med volymindexet är att också beakta en eventuell förändring i produkternas kvalitet.

Produktionsvärdet är det huvudsakliga sättet att beskriva produktionsvolymen. För att beskriva volymen måste värdeuppgifterna deflateras. Måttenheten för värdeuppgifter är euro.

Producentpriset är det pris som företaget får för sin produkt eller tjänst. Producentprisindexet för industrin mäter utvecklingen av producentpriser gällande industriprodukter som tillverkats i Finland. Indexet omfattar varor som sålts i Finland och till utlandet.

Deflatering, dvs. omräkning av löpande priser till fasta priser, betyder eliminering av prisändringars inverkan. De värdeuppgifter som används vid beräkningen av volymindexet för industriproduktionen deflateras med hjälp av producentprisindexet för industrin.

Produktionsmängden är en annan variabel som används för att beskriva produktionsvolymen. Mängderna anges per vara. Beroende på varan är måttenheten t.ex. kilogram, liter eller stycke.

Beräkningsmetod

Volymindexet för industriproduktionen beräknas som ett s.k. kedjeindex, där jämförelsen alltid sker mellan två på varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I ett äkta kedjeindex byts vikterna i princip under varje beräkningstidpunkt. I praktiken byts vikterna emellertid i regel en gång om året. Ett kedjeindex skiljer sig från ett index med fasta vikter, där man använder vikterna för samma referenstidpunkt under samtliga beräkningstidpunkter.

Uppgifterna om volymindexet för industriproduktionen publiceras som näringsgrensvisa indexserier. Av statistiken räknas den ursprungliga indexserien först. Därefter arbetsdagskorrigeras indexserien, varefter räknas den säsongrensade indexserien och trenden. Säsongsrensningen är en kalkylmässig metod med vars hjälp man från de arbetsdagskorrigerade serierna försöker eliminera regelbundet återkommande säsongsvariationer. Från en trendserie elimineras också månatlig slumpmässig variation. Med hjälp av arbetsdagskorrigerade index kan man beräkna procentuella förändringar mellan olika år genom att jämföra samma månader vid olika år. Förändringar under året kan följas upp med hjälp av säsongrensade serier och trendserier.

Det urvalsbaserade månatliga volymindexet revideras årligen med hjälp av ett årsvolymindex som beräknas på basis av totalmaterialet. Beräkningen av årsvolymindexet baserar sig på årsmaterialet i områdes- och näringsgrensstatistiken vid Statistikcentralens företagsstatistik.

Klassificeringar

Som klassificeringar i volymindexet för industriproduktionen används Europeiska unionens varuindelning, näringsgrensindelning och ändamålsklassificering av individuell konsumtion tillämpat efter Finlands behov.

Tidsserierna som publiceras näringsrensvis har bildats enligt den nuvarande närinsggrensindelningen (TOL 2008). Indelningen bygger på EU:s standard, NACE Rev. 2. Dessutom har näringsgrensklasser för nationella behov möjligtvis sammanslagits till olika aggregatnivåer, som beskriver helheter inom vissa näringsgrenar (t.ex. livsmedelsindustrin, metallindustrin). Statistiken publiceras också indelad i s.k. ändamålsgrupper, dvs. insatsvaror, investeringsvaror, varaktiga konsumtionsvaror samt icke-varaktiga konsumtionsvaror. Indelningen bygger på EU:s ändamålsklassificering (586/2001).

De varor som frågas av arbetsställena baserar sig på EU:s produktindelning (PRODCOM).