XXXXXXXXXXXXXXXXXX

Begrepp och definitioner

Indexet över industrins orderingång beskriver det nominella värdet på industrins orderingång i förhållande till basårets värde efter näringsgren (fabriksindustri (TOL 2008: 17, 20, 21, 24, 25, 26, 27, 28, 29 och 30), pappers- och pappersvarutillverkning (TOL 2008: 17), kemisk industri (TOL 2008: 20–21) och metallindustri (TOL 2008: 24–30)). Enligt internationella rekommendationer utgörs basåren av år som slutar på 0 och 5, och därmed byts basperioden ut vart femte år. För närvarande är basåret 2010.

En ny order är ett avtal med vilket leverantören förbinder sig att till beställaren i framtiden leverera den överenskomna varan eller tjänsten till överenskommet pris.

Index

Indexet över industrins orderingång är ett värdeindex som beskriver det nominella värdet på orderingången i förhållande till basårets värde. Värdeindexet omfattar förändringar av både priser och mängder.

Medeltalet av indextalen i basårets ursprungliga serie är 100. Inom basåret avviker de månatliga värdena från 100. Utöver de ursprungliga tidsserierna beräknas i indexet över industrins orderingång också de säsongrensade serierna, de arbetsdagskorrigerade serierna och trendserierna. Med hjälp av indexen kan man beräkna procentuella förändringar mellan olika år genom att jämföra samma månader vid olika år. Inom ett år kan förändringar följas genom att jämföra årets olika månader med varandra med hjälp av en säsongrensad serie.

Från en säsongrensad serie eliminerar man säsongvariation, som syns bl.a. som säsonger som hänför sig till vissa månader.

Från en arbetsdagskorrigerad serie eliminerar man de faktorer som beror på variationen i antalet vardagar.

Från en trendserie eliminerar man både säsongvariation och oregelbunden slumpvariation.

Med hjälp av indexen är det lätt att jämföra utvecklingen av orderingången inom en näringsgren med förändringar i t.ex. volymindexet för industriproduktionen eller omsättningsindexet för industrin. Indexen visar inte orderingången i euro eller fördelningen mellan näringsgrenarna.

Uppgiftslämnarenhet

I enkäten om industrins orderingång är uppgiftslämnarenheten ett företag eller ett företags arbetsställe, vars huvudsakliga näringsgren är tillverkning (C: 17, 20, 21, 24, 25, 26, 27, 28, 29 och 30).

Med arbetsställe avses en ekonomisk enhet där man under samma ägande eller övervakning, vanligen på en ort, bedriver produktion av varor och tjänster som är så lika varandra som möjligt. Ett arbetsställe kan som sådant bilda ett företag (företag med ett arbetsställe) eller vara en tydligt avgränsad del av ett företag (företag med flera arbetsställen).

Beräkningsmetod

Beräkningen av indexet över industrins orderingång bygger på förändringsestimering. Den näringsgrensvisa summan räknas på näringsgrensindelningens 2-siffernivå på basis av de företags uppgifter som har jämförbara uppgifter både för referensmånaden och för motsvarande månad året innan. En årsförändring räknas för näringsgrenen på basis av dessa summor. Med denna årsförändring upphöjs indexet för motsvarande månad föregående år.

Indexen för den grövre näringsgrensnivån räknas genom viktning från indexen på näringsgrensindelningens 2-siffernivå. Som vikter används estimat för värdet av hela populationens orderingång på 2-siffernivån. Dessa estimat har beräknats genom att multiplicera summan av orderingången för de företag som hör till urvalet i varje näringsgren på 2-siffernivå med den faktor som fås genom att dividera den totala omsättningen för motsvarande näringsgren på 2-siffernivå med omsättningen för de företag som hör till urvalet i motsvarande näringsgren.

Klassificeringar

Näringsgrensklasserna har bildats enligt Näringsgrensindelningen 2008 (Statistikcentralen, Handböcker 4, Helsingfors 2008). Näringsgrensindelningen TOL 2008 bygger på Europeiska unionens standard för näringsgrensindelning, NACE Rev. 2, som fastställts med Europaparlamentets och rådets förordning. NACE Rev. 2:s 4-siffernivå har preciserats med en femte siffra för nationella behov.

Enheterna klassificeras i näringsgrensklasser på basis av sin huvudsakliga verksamhet. Då de flesta enheter idkar verksamhet av flera olika slag måste deras betydelse vägas med hjälp av förädlingsvärdeandelar. Ju mer en verksamhet ökar i värde, desto större vikt får den i definitionen av näringsgrenar. Om man inte känner till förädlingsvärdet, använder man t.ex. löner, antalet anställda, produktionens bruttovärde eller omsättningen.