Pressmeddelande 29.2.2008

Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 4,4 procent

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 4,4 procent år 2007. Bruttonationalprodukten, dvs. den sammanräknade värdeökningen av producerade varor och tjänster, var i fjol 179 miljarder euro.

Under årets första kvartal var produktionen 1,3 procent större än under föregående kvartal. Under årets andra kvartal ökade bruttonationalprodukten med 1,0 procent. Under det tredje kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,5 procent och under det fjärde kvartalet med 0,9 procent från föregående kvartal.

Volymförändringar av bruttonationalprodukten 1998-2007, %

Export, konsumtion och investeringar ökade efterfrågan i samhällsekonomin i fjol. Exportvolymen ökade med 4,8 procent. Konsumtionsvolymen ökade med 2,8 procent och investeringarna med 7,6 procent. Importvolymen ökade med 4,1 procent.

Av konsumtionsutgifterna ökade de privata konsumtionsutgifterna med 3,7 procent och de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,8 procent. De privata investeringarna gick upp med 8,1 procent och de offentliga med 3,4 procent. Av investeringar ökade investeringar i lokaler mest, dvs. med 20 procent. Investeringar i maskiner och utrustning ökade med 6,2 procent och bostadsinvesteringarna bara en halv procent. Investeringskvoten uppgick till 20,3 procent.

Förädlingsvärdet inom tillverkningen ökade med 5,4 procent från året innan. Tillväxten var störst inom metallindustrin, där förädlingsvärdet ökade med 10 procent. Byggverksamheten var också alltjämt livlig, förädlingsvärdet ökade med 7,5 procent från året innan.

Inom servicenäringarna ökade förädlingsvärdet totalt med 3,5 procent. De privata tjänsterna gick upp med 4,5 procent och de offentliga tjänsterna med 0,8 procent. Handeln ökade med 5,1 procent och samfärdseln med 2,6 procent. Förädlingsvärdet av primärproduktionen ökade med 16,8 procent tack vare god skörd och avverkningar.

De icke-finansiella företagens vinster ökade klart

De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade med 13 procent från året innan och deras företagarinkomst med 11 procent. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender. De icke-finansiella företagens vinster var större än någonsin tidigare. De icke-finansiella företagen betalade 24 procent mer i direkta skatter än föregående år.

De icke-finansiella företagen betalade 2 procent mer i dividender än föregående år. De icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol nominellt med 16 procent, mer än på länge.

Hushållens realinkomster ökade med 2,4 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 4 procent och reellt med 2,4 procent. Hushållens löneinkomster ökade med 5,9 procent, kapital- och företagarinkomsterna med 2,4 procent och de sociala förmånerna med 2,6 procent. Indirekta skatter betalades 6,2 procent mera än året innan.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 5,4 procent. De löpande inkomsterna räckte inte till att täcka konsumtionsutgifterna, varför sparkvoten, dvs. besparingarnas förhållande till disponibel inkomst, var -3,8 procent. Hushållens skuldsättning ökade ytterligare: skuldsättningsgraden överskred ett års disponibla inkomst och var i slutet av september 101,8 procent.

Den offentliga sektorns överskott ökade till 9,5 miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på 3,6 miljarder euro. Statens skatteinkomster steg med 6 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med bara 2,2 procent och de betalda inkomstöverföringarna med 1,8 procent. Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning var nästan i balans, underskottet var bara 0,1 miljarder euro. Kommunernas skatteintäkter ökade med 7,7 procent och konsumtionsutgifterna nominellt med 5,1 procent.

Totalt var den offentliga sektorns EMU-överskott 5,3 procent av bruttonationalprodukten, dvs. det största efter år 2000. EMU-skulden var 35,4 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjönk från 48,9 procent året innan till 47,5 procent. Skattekvoten, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade i fjol, till 43,1 procent. Föregående år var skattekvoten 43,5 procent.

Källa: Nationalräkenskaper, preliminära uppgifter, år 2007 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen

Förfrågningar:
Nationalräkenskaperna: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Olli Savela (09) 1734 3316, skt.95@stat.fi
Den offentliga sektorns underskott och skuld: Mika Sainio (09) 1734 2686, Reetta Varjonen-Ollus (09) 1734 3533 rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Offentliggöranden i samband med meddelandet:
Nationalräkenskaper
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier
Skattekvot